Är provrörsbarn en vinstaffär för staten?

Sverige.
Anders Svensson, AT-läkare och nationalekonom i Lund som studerat samhällskostnaderna för assisterade befruktningar.

– Ja, varje provrörsbarn som föds är lönsamt för samhället. I ett långt perspektiv betalar barnen tillbaka mer än vad de har kostat. Då har vi inte tagit hänsyn till de känslomässiga aspekterna för par som annars vore ofrivilligt barnlösa.

Hur har ni räknat?

– I genomsnitt behövs tre provrörsförsök för att det ska bli ett barn. Med medi­ciner och läkarbesök kostar det 200 000 kronor. Vi har tittat på ett barn som föds idag och lever ett helt genomsnittligt liv i åttio år. Med nuvärdeskalkylering ger varje provrörsbarn ett överskott på cirka 254 000 kronor till staten.

Får samhället in mer pengar?

– Ja, när man jämför alla skatteintäkter och utgifter fram till döden blir det ett stort överskott. Liknande studier i USA, Danmark och England har också kommit fram till att fertilitetsbehandlingar är lönsamma för samhället i det långa loppet.

Varför behövs det fler barn?

– Det är otroligt viktigt om vi vill behålla välfärdssamhället. Det behövs 2,1 barn per kvinna för att en befolkning ska ersätta sig själv, men i dag föds bara 1,9 barn per kvinna i Sverige. I Sydeuropa är det katastrof. I ”olivbältet” ligger födelsetalen runt 1,3 barn per kvinna. År 2050 är var tredje invånare i Europa över 65 år. Vem ska betala sjukvård och pensioner åt dem?

Hur tycker du att man ska göra?

– Samhället borde bekosta fertilitetsbehandlingar i större utsträckning, med tanke på den åldrande befolkningen. Kanske staten kan lägga in det i sin budget istället för landstingen, det handlar ju faktiskt om att skapa nya skattebetalare! Det påstås ibland att barnlöshet är ett lyxproblem, men det behövs fler barn. Det är ett problem för mig om befolkningen är för liten för att betala min pension i framtiden.

Fler artiklar om Barnlängtan

Författare: Sara Håkansson
Publicerad 25 mars 2011 13.51
Uppdaterad 25 mars 2011 13.51

Sverige
Läsarpulsen
Bloggar
Toppnyheterna just nu