Äras den som äras bör

Livet kan vara orättvist ibland. En del jobbar hårt men lyckas ändå inte. Andra softar och framgångarna kommer i alla fall. Ibland kanske man ska uppmärksamma det hårda jobbet, uppoffringarna, istället för resultatet.

Tanken slår mig när jag jämför en del nya siffror om skolan. Tidningen Dagens Samhälle presenterade igår en jämförande lista, kommun för kommun, om kostnad per betygspoäng i grundskolan.

I genomsnitt behövs 322 kronor från kommunen för att en elev ska få ett betygspoäng. Men skillnaderna är enorma. Medan Vellinges och Kävlinges elever kräver 252 respektive 255 kronor, nästan lägst kostnad i Sverige, så måste Malmö lägga ner 387 kronor för att få samma resultat.

Malmö satsar jämförelsevis mycket pengar på skolan. Särskilt mycket blir det när man tittar endast på undervisningskostnaden och skalar bort alla andra kostnader som har med skolan att göra – lokaler, administration och läroböcker till exempel. Malmös undervisningskostnad per elev är 50 900 kronor per år, att jämföra med till exempel Kävlinge som lägger ner 36 800 kronor.

Och det är undervisningskostnaden som räknas. Det tycker i alla fall Lärarnas riksförbund, som gick hårt åt Sveriges kommuner i en debattartikel i går. Kommunernas pengar läggs i allt högre grad på administratörstjänster och Sverige ligger lågt jämfört med andra länder i västvärlden när det gäller hur mycket pengar skolan lägger på just undervisning. Det går inte att ha ambitioner som siktar mot toppen om man betalar ett pris som ligger under snittet, dundrade ordföranden i Lärarnas riksförbund, Metta Fjelkner.

Den kommun i Skåne som lägger mest pengar på undervisning per elev är Staffanstorp. Det är också en av bara fem kommuner i Sverige som faktiskt lägger mer på undervisning än vad LR tycker det borde vara.

Lärarnas riksförbund skickade ut en annan lista igår, nämligen Årets skolkommun. Högst upp placerar sig Torsås, en liten landsbygdskommun utanför Kalmar som har hand om cirka 400 grundskoleelever. Torsås lägger mycket pengar på undervisning, och är bäst i sammanvägningen av gymnasiebehörighet, resultat från de nationella proven, lärartäthet, lärarbehörighet samt hur många elever som går ut med godkänt i alla ämnen.

På listor som Årets skolkommun vill man helst inte vara Malmö, som här rankas 215 av 290. På en sådan lista syns nämligen bara resultatet. Alla de olika omständigheter som man har svårt att påverka, tas det ingen hänsyn till. Som vi tidigare skrivit om i Sydsvenskan så beror barnens resultat i skolan mycket på vilken social och ekonomisk ställning deras föräldrar har. Därför är man kanske hellre skolpolitiker i Lomma, som hamnar högt upp år för år när man gör skolsammanställningar, trots att kommunen lägger jämförelsevis lite pengar på undervisningen. I Lärarnas riksförbunds sammanställning hamnar Lomma på tjugotredje plats av Sveriges kommuner. Pengar är inte allt. Men de kan göra skillnad. Man kan undra vilka resultat till exempel Kävlingeeleverna skulle prestera, om kommunen valt att satsa lika mycket på skolan som Malmö gör?