Sedan i måndags får inte ombordpersonalen på pågatågen kontrollera biljetter mellan klockan 18 och 02 på natten. När skyddsombudet Lars Månsson bestämde sig för att lägga ett skyddsstopp på biljettvisering vid ensamarbete hade han 141 rapporter om hot och våld på sitt skrivbord. När Arbetsmiljöverket gjorde sin inspektion ett par dagar senare hade siffran stigit till 158 incidenter bara i år.
Han menar att klimatet på tågen blivit råare överlag.
– Det som har blivit vardagsmat är att tågvärdarna blir verbalt förödmjukade med könsord och hot som ”jag ska slå ihjäl dig din jävel”, säger han.
– Bråkstakar, berusade och påtända människor har alltid funnits på tågen men det är en annan grupp som bidragit till de ökade hoten: människor som glömt att köpa biljett och blir arga när de får en kontrollavgift på 800 kronor.
Kontantstoppet infördes den 1 juni förra året för att göra arbetsmiljön säkrare.
Att personalen slipper hantera kontanter tycker Lars Månsson är bra.
– Men vi upplever att de hotfulla situationerna ökat sedan kontantstoppet.
Men det är inte kontantstoppet som ligger bakom den växande högen med incidentrapporter, menar Daniel Rabelin som är regiondriftschef på Arriva tåg.
– Vi har jobbat på att bli bättre på att skriva händelserapporter, även om smågrejor. Under samma tid har vi också dubblat trafiken, vilket lett till fler rapporter.
Daniel Rabelin tänker överklaga det formella beslut om skyddsstopp som kommer från Arbetsmiljöverket i dagarna.
– Arbetsmiljöverket har inte gjort en korrekt analys av de händelser som vi har anmält. I det långa loppet kan vår uppdragsgivare Skånetrafiken tappa intäkter och vår gemensamma produkt kan få bekymmer i form av neddragningar och högre priser om skyddsstoppet fortsätter, säger han.
– Vi hävdar att man måste se över graden av incidenter och klassificera dem lite olika.
I det avtal Skånetrafiken gjort med Arriva finns bara ekonomiskt utrymme för en tågvärd per tåg.
För skyddsombudet Lars Månsson står det klart vilka åtgärder som behövs för att förbättra arbetsmiljön ombord på pågatågen: tekniska förutsättningar för att kunna ta betalt ombord och dubbelbemanning alla kvällar.
Ulrika Mebius, informationschef på Skånetrafiken, konstaterar att något måste stryka på foten när det ska sparas. Skånetrafiken ligger 40 miljoner back till och med maj i år.
– Det är en tuff budget och vi måste spara både på egen verksamhet, på tågvärdar och på trafiken. Minst av allt vill vi dra in turer så då blir det så här. Våra pengar är inte oändliga, säger hon.
Däremot kan extra personal sättas in på de avgångar som är speciellt drabbade av hotfulla incidenter. Det är framförallt sträckan Helsingborg–Ängelholm och runt storstäderna som det är stökigt på tågen, enligt den lokala fackklubben.
– Man har koll på de avgångar som man vet är tuffa. Vi för en diskussion om vad vi ska göra på enstaka avgångar, säger Ulrika Mebius.
Sekoklubbens ordförande på Arriva, Lars-Åke Persson, och huvudskyddsombudet Lars Månsson ser en svårighet med den uppdelning av ansvar som finns i den skånska kollektivtrafiken där entreprenören har hand om personalen men Skånetrafiken styr förutsättningarna.
– Det absurda är att Arbetsmiljöverket lägger skyddsstopp både på Arriva och Veolia när det är Skånetrafiken som sitter på makten och pengarna. Det känns som att lagen är lite gammaldags och bygger på ett förlegat förhållande mellan arbetsgivare och anställd, säger Lars Månsson.
– Vi är i en svår sits, vi kan inte göra mer än att lyda och köra. Skånetrafiken måste inse hur verkligheten ser ut, säger Lars-Åke Persson.