Ivan startade Lunds första pizzeria

Stället var nergånget när han köpte det för tretton år sedan. I slutet av åttiotalet hade Oves blivit vattenhål för hårdrockare, och bara spillror återstod av den inredning som arkitekten Abelardo Gonzales ritade 1983, när den läckra yuppiekulturen blommade som ymnigast. Ivan bestämde sig för att rädda vad som räddas kunde. Han satte gipsskivor utanpå väggarnas spruckna kakel, så att den som vill kan ta fram de ursprungliga plattorna i framtiden. Han lät stålet, mässingsplåtarna och speglarna sitta kvar i tak och valv, på dörrar och pelare.

Tack vare de många speglarna kan Ivan se vartenda bord från sin plats i baren, trots att lokalen är brötig och full av prång. Studenterna som gick till Oves på sjuttiotalet syns inte till längre. Den läckra åttiotalspubliken är också borta. Liksom hårdrockarna. Nu är det stamgäster utan stora åtbörder som befolkar Oves. Tjänare Leif, säger Ivan och har pilsnern redo innan Leif hunnit fram till stambordet.

Två killar spelar schack intill. En tredje följer partiet och tuggar förstrött på sin Calzone.

Måndagskvällar är vigda åt schack på Oves. Ivan brukar hoppa in om någon spelare saknas. Han gillar tanken att ha skapat ett offentligt vardagsrum här, mitt i stan.

Och han älskar fortfarande pizza.

Särskilt en avsvalnad Margherita på morgonen. Den blir som en ostmacka.