Lägre lön efter friår

STOCKHOLM. Ett år efter ledigheten tjänar de som har utnyttjat friåret i snitt 600 kronor mindre i månaden än vad de skulle ha gjort annars, visar en rapport från Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering (IFAU).
- Att vara friårsledig innebär utebliven arbetslivserfarenhet. Det kan påverka att man får lägre lön. Det kan också uppfattas av arbetsgivaren som att man har signalerat att man inte är lika intresserad av arbetet, säger utredaren Linus Lindqvist på IFAU.

Att de som tagit friår får lägre lön ser miljöpartiets ekonomiska talesman Yvonne Ruwaida som ett tecken på det starka samband som finns mellan närvaro på jobbet och löneförhöjningar.
- Friårslediga missar den löneförhöjning som sker när de är borta. Men jag har inte träffat någon som har beklagat sig, säger hon.

Det finns tecken på att personer över 60 år som har varit friårslediga väljer att gå i pension tidigare än de som stannar kvar i arbete. Något som arbetsmarknadsminister Hans Karlsson tycker är oroväckande.
- Det är möjligt att de har fått smak för att vara lediga i stället för att arbeta. Det är inte bra, säger han och kallar friåret för "en sorts uppgörelse med miljöpartiet på gott och ont".

Ändå anser han att resultatet av friåret blivit bättre än vad han trodde.
- Jag var angelägen om att friåret den här gången mer skulle få karaktären av en arbetsmarknadspolitisk åtgärd än en möjlighet till ledighet. Särskilt uppmuntrande är den höga andelen utlandsfödda bland dem som har gått in som vikarier.

Friåret bidrar inte till minskad sjukfrånvaro. Ruwaida är dock övertygad om att hälsan förbättras av ett friår och tror att kommande studier kommer att visa det.
- Det har gått alldeles för kort tid för att kunna dra några säkra slutsatser om effekterna av friåret för den som tagit ledigt, säger hon.

För friårsvikarierna har effekten varit positiv. I genomsnitt minskade de sin tid i öppen arbetslöshet eller i arbetsmarknadspolitiska program med i snitt 23 dagar året efter vikariatet. Ett långt vikariat ökade sannolikheten att få en fast anställning. Äldre människor, kvinnor och offentliganställda är överrepresenterade bland dem som tar ett friår.
- Det kan bero på att det finns tillgång till vikarier. Man förlorar också mindre i framtida löneutveckling om man är äldre och offentliganställd, säger Linus Lindqvist.

Hans Karlsson anser att det finns sakliga invändningar mot friåret.
- Det ökar möjligheten till ledighet i ett samhälle som behöver fler människor i arbete.

Hur ska ni gå vidare med friåret?
- Nu rullar det. Hur det blir efter valet får vi se, säger han.
Rapporten är en utvärdering av försöket med friår som bedrevs i tolv kommuner under perioden februari 2002-december 2004, och bygger på uppgifter från Arbetsmarknadsstyrelsen (Ams) och två enkätundersökningar.