Regeringens expert sågar jobbsatsning

Bröd, ost, lite sallad och så själva biffen – och smack, så är burgaren klar. Sandra Erikssons fingrar flyger i en rasande fart.

Vid kassan står Navfinder Sagoo och langar ut Max-mål på löpande band. Det är lunchrusning vid hamburgerrestaurangen vid Stortorget i Malmö.
– Jag älskar det här jobbet, pustar Navfinder Sagoo.

– Mitt mål är att bli chef för en egen Max-restaurang, avslöjar Sandra Eriksson.

Hon har redan klättrat en bit upp på Max egen karriärstege. Från restaurangbiträde, via trainee till assistent och arbetsledare.

Nu är Sandra Eriksson 21 och har sökt en ny kurs i hamburgerföretagets internutbildning.
– Jag hade världens sämsta betyg när jag tog studenten. Men jag fick jobb här nästan direkt ändå. Nu har jag skaffat egen lägenhet och har råd att resa. Jag känner att man kan bli något här.

Navfinder Sagoo är två år yngre och tog nyligen studenten. Efter att ha haft Max som extraknäck jobbar hon nu så gott som heltid som restaurangbiträde. Lönen är 78 kronor i timmen.
– Ett eller två år. Jag vill se hur långt jag kan komma här. Men sen vill jag nog plugga vidare. Polis eller optiker vill jag bli.

Nackdelar med jobbet? Visst kan det vara tufft att jobba natt. Max håller öppet ända till sex på morgonen under helger. Men både Sandra och Navfinder tycker att de haft tur som fått jobb.
– Nästan alla mina kompisar är arbetslösa, säger Sandra.

I finanskrisens spår har arbetslösheten i Sverige, enligt SCB (Statistiska centralbyrån), stigit till 9,5 procent. Bland ungdomar är den så hög som 30 procent, en av de högsta inom EU.

I statistiken räknas visserligen även studerande ungdomar som samtidigt söker jobb som arbetslösa. Tar man bort den gruppen sjunker siffran nästan till hälften.

Men Anders Forslund, forskare vid IFAU (Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering), menar att SCB-statistiken är den enda som är internationellt jämförbar.
– Sverige ligger väldigt risigt till när det gäller ungdomsarbetslöshet, slår han fast.

Varför är det så? Ingen vet säkert. Men Anders Forslund har en favoritförklaring: det är dyrt att anställa unga i Sverige.
– I många andra EU-länder har man lagstadgad minimilön. Den sätts lågt eftersom alla företag måste ha råd att anställa unga. I Sverige bestäms lönerna i kollektivavtal. Då tenderar ingångslönen i varje avtal att hamna väldigt nära snittlönen, förklarar han.

En följd av det resonemanget blir att det system med lärlingsanställningar med lägre löner som framförallt Folkpartiet förespråkar skulle vara en bra idé.

Regeringens viktigaste åtgärd hittills för att minska arbetslösheten bland unga har varit att halvera arbetsgivaravgiften för företag som anställt ungdomar under 26 år. Just nu pågår en utvärdering på IFAU. Resultatet blir inte klart förrän efter valet.

Men Anders Forslund vet redan nu tillräckligt mycket för att döma ut åtgärden – trots att han företräder en myndighet som lyder direkt under arbetsmarknadsdepartementet.

Att subventionera alla anställningar av unga är slöseri med skattebetalarnas pengar.
– De flesta ungdomar har ju faktiskt jobb. Nu subventionerar staten alla anställningarna ändå. Det blir dyrt. Och man vet inte hur många nya jobb som verkligen skapas. De som säkert tjänar på åtgärden är företag med många unga på lönelistan, säger Anders Forslund.

Ett sådant företag är Max hamburgare. Av 2 600 anställda är två tredjedelar under 26 år.

Max är ett företag som expanderar. Bara i år öppnas tio nya restauranger runt om i Sverige. Och personalchefen Pär Larshans delar inte Anders Forslunds kritik av regeringens politik.
– Ungdomsarbetslösheten är ett jättelikt samhällsproblem. Många fastnar i utanförskap. Jag tycker att alla insatser som gör det billigare att anställa unga är positiva, säger han.

Max tjänar naturligtvis pengar på att regeringen halverat arbetsgivaravgiften för unga. Men har åtgärden lett till att företaget anställt fler?
– Ja, framförallt har vi kunnat öppna fler restauranger på mindre orter, hävdar Pär Larshans.

Om de rödgröna vinner valet och Mona Sahlin blir statminister ska alliansens politik ersättas med en skattereduktion motsvarande hela arbetsgivaravgiften – men bara till företag som anställer ungdomar som varit arbetslösa en viss tid.

Det förslaget ligger mer i linje med vad Anders Forslund förespråkar.
– De flesta ungdomar är arbetslösa i kortare perioder. Men det finns en liten grupp som fastnar i arbetslöshet. Ofta är det ungdomar som inte avslutat sin gymnasieexamen. På så sätt kan man säga att ungdomsarbetslösheten i grunden är ett skolproblem.

– Jag skulle vilja att man tidigt identifierar den grupp unga som befaras få problem att ta sig in på arbetsmarknaden och sätta in åtgärder där. Bland annat göra det billigare att anställa dem.

Få tvivlar på att det block som har den bästa politiken mot arbetslösheten vinner valet i september. I augusti lägger både Fredrik Reinfeldts allians och Mona Sahlins rödgröna utmanare fram sina valmanifest. Men huvuddragen i de båda alternativens jobbpolitik är redan klara.

Regeringen vill bygga vidare på sin ”arbetslinje”. Enligt Reinfeldt har sänkt skatt, sänkta arbetsgivaravgifter och sänkta ersättningar till arbetslösa och sjuka varit ett framgångsrecept.

Nästa år blir det dock inga större skattesänkningar, meddelade Reinfeldt i Almedalen.

De rödgröna har motvilligt accepterat regeringens jobbskatteavdrag för löntagare, trots att Mona Sahlin anklagar Reinfeldt för att ”låna pengar till att sänka skatter för de rika”. Men blir det maktskifte ska a-kassan bli billigare och ersättningen högre.

Det rödgröna alternativet innebär också en storsatsning på utbildning och praktikplatser. Samt nya miljarder till kommunerna för att anställa fler i vården, omsorgen och skolan.