Fler väljer att sortera matresterna

– Sorterandet har blivit en kultur. Det märks att folk respekterar det här, säger han.

Den tunga vita sopbilen rister till när sopkärlet lyfts och bruna papperspåsar med matavfall ramlar ner i fordonets öppna akter. Vid halv tio på förmiddagen, tre timmar in på arbetsskiftet, stannar Besnik Haziri till vid Kastanjegårdens förskola i Lindeborg. På en knapp minut har han hoppat ur bilen, hittat rätt nyckel till soprummet, tömt sopkärlen på 140 liter var och satt sig bakom ratten igen.

En normal dag kör han över tio mil i och utanför Malmö, från Åkarp till Ön i Limhamn, och hämtar minst 120 kärl. På måndagar blir det 170. Ungefär femton sopkärl i timmen, och rejäl resväg mellan hämtställena.

– Det blir bara fler och fler ställen att hämta på. Fortsätter det så här måste företaget skaffa en till bil, för jag hinner inte hämta in alla matsopor, konstaterar Besnik Haziri.

Det är inget han beklagar. Besnik Haziri har jobbat drygt en månad som sopchaufför, och kör den biogasdrivna bilen som hämtar matavfall. Resta, som anlitas av Malmö stad för att hämta hushållssopor, har en bil avsatt enbart för att hämta matavfall.

I Malmö började man så smått med matavfallssortering år 2007. Då var det mest kommunala verksamheter som lät återvinna sina matrester. Sedan dess har antalet matavfallssorterare ökat dramatiskt: Varje vecka startas nya sorteringsställen, allt från restauranger till skolor. Exempelvis sorterar idag ett sextiotal butiker, restauranger och hotell i Malmö, och omkring 15  000 hushåll, främst flerfamiljshus.

Som mest har Besnik Haziri hämtat sex ton på ett arbetspass. Turen går från olika förskolor, flerfamiljshus, skolor, företag och matvarubutiker.

I slutet av dagen lastar han av matresterna vid Sysavs avfallsanlägning vid Spillepengen, där de mals, pressas och omvandlas till biogas genom rötning.

– De allra flesta kunder är jätteduktiga på att sortera rätt. Det får ju inte finnas några plastpåsar bland matavfallet, sådana måste jag plocka bort manuellt. Men det märks att folk verkligen respekterar det här med sortering, säger Besnik Haziri.

Bland annat placerar personalen på många förskolor matavfallet i särskilda kylskåp, i väntan på sopbilen. Besnik Haziri kör ”matturen” varannan dag, men om något hindrat sopbilen från att komma fram kan soporna få ligga ett par dagar extra, och då kan det märkas på lukten.

– Sådana här dagar när det är 30 grader varmt är det inte så trevligt. Men det är ju inga äckliga saker egentligen, utan mat, säger Besnik Haziri.