Vi kastar mindre i dåliga tider

Förra året bröts soptrenden: för första gången sedan mitten av 1990-talet slängde svenskarna mindre hushållsavfall än föregående år.

– Det är finanskrisen som ger utslag i folks konsumtion, säger Weine Wiqvist, vd för Avfall Sverige, avfallshanterarnas branschorganisation.

Vi slänger mycket, vi svenskar: 480 kilo hushållsavfall per person och år, och då är alla – från nyfödda till åldringar – inräknade i statistiken.

Men förra året bröts den ökande soptrenden. För första gången sedan förra finanskrisen i mitten av 1990-talet minskade mängden hushålls­avfall. Främst märktes det på återvinningsstationernas grov­avfall: färre dyrbara vit­varor byttes ut, färre kök renoverades.

Redan hittills i år har dock sopmängden ökat igen, och ligger på 2006 års nivå. Ännu är det för tidigt att avgöra om svenskarna fram­över kommer slänga mindre eller mer sopor, eller om nivån stabiliseras.

– Den goda nyheten är att vi faktiskt sett en minskning av avfall, men vi ska inte ta ut segern i förskott. Det problematiska är att avfallsmängden är så hårt kopplad till den ekonomiska tillväxten. Ju bättre vi får det, desto mer sopor blir det, säger Weine Wiqvist.

En trend är dock tydlig: allt fler sopor återvinns. Människor sopsorterar mer, och är mer noggranna med att samla in farligt avfall. 49,2 procent av hushållsavfallet tas omhand genom material- eller biologisk återvinning. Därmed är riksdagens miljömål på 50 procent nära att uppnås. Nästan allt annat avfall används för energiåtervinning: soporna eldas upp för att ge fjärrvärme och el. Enbart 1,4 procent av hushålls­avfallet hamnade på soptippen i fjor.

Fler hus byggs med möjlighet till sopsortering och insamling av matavfall för tillverkning av biogas. Och matavfallet ökar i mängd, det är tydligt. Kanske kan människors ökade vilja att sopsortera medföra att sopmängderna minskar, tror Weine Wiqvist:

– Möjligtvis blir man mer medveten om sina konsumtionsvanor när man sorterar och ser hur mycket och vad man egentligen slänger. Och kanske leder det till att vi väljer mat som förpackas på annat sätt, eller som håller längre, säger Weine Wiqist, vars organisation Avfall Sverige samarbetar med Naturvårdsverket om EU-projektet ”Europa minskar avfallet”.

Målet är bland annat att aktivt minska avfallet i medlemsländerna, och visa på konsumtionens inverkan på växthuseffekten och miljö­problemen.

– Sett i ett internationellt perspektiv har Sverige extremt hög andel återvinning, och den fortsätter att öka. Kanske inte i den takt som man skulle hoppas på överallt, men det går framåt, säger Weine Wiqvist.