Så mycket ökar risken att du dör i värmeböljan

För första gången har konsekvenserna av heta sommardagar i Sverige kartlagts.

Folkhälsoinstitutet varnar i en ny rapport för att klimatförändringarna i Sverige kan få stora återverkningar på folkhälsan.

Att värmeböljor slår hårt mot äldre och sjuka är känt sedan tidigare. Men nu visar det sig att dödligheten nästan fördubblas i vissa grupper när det varit extremt varmt i flera dagar.

Några exempel på hur många procent dödligheten ökar när en värmebölja pågått i sju dagar:

Svenskar i allmänhet: 25 procent.

Män: 40 procent.

Kvinnor: 20 procent.

Personer som vårdats i psykvården: 90 procent.

Personer som vårdats för hjärt-kärlsjukdom: 20 procent.

Personer som vårdats för diabetes: 40 procent.

Personer som vårdats för kol: 60 procent.

Också personer som är resurssvaga i allmänhet riskerar att drabbas värre än andra eftersom de har färre möjligheter att skydda sig mot värme.

Enligt Folkhälsoinstitutet visar allt detta att myndigheterna bör agera för att lindra de negativa konsekvenserna.

Regeringen har redan gett Socialstyrelsen i uppdrag att utreda hur beredskapen inför värmeböljor kan utformas.

I flera länder med varmare klimat finns värmevarningssystem som ut löser åtgärder inom vård och omsorg när en värmebölja närmar sig. Något liknande kan väntas i Sverige.

De senaste veckornas värme har lett till uppmärksammade problem på många sjukhus och vårdinrättningar. Luftkonditionering av olika slag är i dag långt ifrån standardutrustning där.

Folkhälsoinstitutet sätter 27,5 grader som undre gräns för en värmebölja. Den värme som delar av Sverige haft de senaste veckorna har bara ibland gått över den gränsen.

Men allt talar för att de temperaturerna blir vanligare. Somrarna blir hetare och torrare framöver, enligt SMHI och flera andra vedertagna beräkningar.

I Skåne handlar det om ungefär fyra grader högre medeltemperatur hela året än den nuvarande. Hittills i juli i år har Malmö haft 4,7 grader högre medeltemperatur än vanligt.