”Det kommer att bli debatt igen”

Lars Haikola har varit universitetskansler, chef för Högskoleverket, i tre veckor. Hans företrädare Anders Flodström avgick i juli efter att ha kritiserat högskoleminister Tobias Krantz för att detaljstyra Högskoleverkets arbete.

I botten låg högskolans nya utvärderingssystem, som enligt Anders Flodström fokuserar för mycket på resultat och för lite på utbildningarnas innehåll. Även Sveriges förenade studentkårer hade invändningar mot systemet.

Att du tog jobbet, betyder det att du inte håller med om kritiken?

– Det förbättrar inte någonting att recensera sin företrädare eller den tidigare debatten. Nu finns det ett riksdagsbeslut och det är klokt att följa riksdagen. Det är också universitet och högskolor inställda på, säger Lars Haikola.

Det är inte bara utvärderingssystemet som har debatterats det senaste året. Högskolevärlden har gått igenom stora förändringar och fler är på väg.

Det nya antagningssystemet har kritiserats för att stänga ute äldre studenter och studenter med utländska betyg. Nu ska Högskoleverket se över det igen.

– Urvalssystemet hade en del olyckliga effekter och jag tror det finns goda skäl att se över systemet. Men kring vissa program kommer det alltid att vara debatt. Läkarutbildningen, psykologprogrammet, veterinärprogrammet och några till. Om vi är klara med detta om ett halvår, så kommer det att bli debatt igen. Det kan jag lova.

Ökat självstyre för lärosäten, kår­obligatoriets avskaffande och avgifter för utländska studenter. Hur kommer detta att förändra högskolan på sikt?

– Det är tre exempel på kraftiga förändringar. Jag tror att de leder till att vi får en mer adekvat högskola, som är bättre anpassad till tidens krav. Kår­obligatoriet har kunnat upprätthållas i en högskola med några hundra eller några tusen studenter. Med 40 000 studenter följer en anonymitet som inte uppmuntrar kåranda, bara obligatorium.

– Avgifterna har diskuterats i många år. Om man ska se till något positivt så måste lärosätena bli tydliga med vad det är de lovar. Bostäder, studievägledning, karriärvägledning, möjlighet till arbete och studenthälso­vård måste fungera. Det är också bättre för svenska studenter.

Om du fick välja fritt, vad skulle du vilja förändra?

– Jag skulle vilja att vi blev tydligare i rollfördelningen. Lunds universitet, Chalmers tekniska högskola och Opera­högskolan gör mycket olika saker och ska göra olika saker. Textilforskningen och bibliotekarieutbildningen i Borås borde kunna bära hela detta lärosäte. Det vore angeläget att några lärosäten kunde fokusera på att utgöra excellenta utbildningsmiljöer.

Lars Haikola tror att vägen till mer profilerade lärosäten är ett nytt finansieringssystem. Idag får högskolorna betalt per student som registreras och som tar sina poäng.

– Det blir lönsamt att ha utbildningar som lockar många studenter. Till exempel ekonomi-, lärar-, vård-och ingenjörsutbildningar. Alla lärosäten behöver de här utbildningarna som en bas och det motverkar tanken med olika inriktningar.

Hur mycket makt har du att se till att det förändras?

– Inte mycket. Det är inte Högskole­verkets uppgift. Det måste regeringen vilja och ekonomiskt stimulera och det måste lärosätena själva vilja.

Arbetslösheten bland forskare ökar. Vad kan man göra åt det?

– Anställa fler forskare.

Hur ska man få folk att anställa fler forskare?

– Den svenska högskolan har för stora överskott. Regeringen har satsat på mer forskningsmedel och de har inte hunnit omsättas, utan samlas på hög. Man måste släppa på försiktighetstänket och börja anställa forskare.

Lösningen finns alltså inom högskolan.

– Ja, till stor del är det så.

Universitet är Sveriges största statliga arbetsgivare, behöver man öppna sig mer utåt?

– Frågar du lärosätena säger de nog att de gör det så mycket de kan. Nu går många på högskolan. Förr var det en gammal, elitistisk organisation. Runt Lunds universitet gick Lundagårdsmuren nästan ända fram till 1900-talet. Det var en sluten värld, en elitistisk värld. Högskolan är idag öppen mot samhället på ett helt annat sätt. Men man kan alltid tycka att det borde göras mer.

På vilket sätt skulle man kunna göra mer?

– Då får jag nog ändå backa igen. Vi tycker att vi gör så mycket. Nu sätter jag mig nästan i lärosätets roll här, men alltså Lunds universitet och Malmö högskola har ju till exempel öppet hus, sommarskolor för kommande studenter, öppna föreläsningar, man samverkar med näringslivet för att göra utbildningen bättre. Jag tycker det finns en mängd kontakt­ytor idag som inte fanns förr. Men det är klart att man kan göra mer av allt detta också.