Osynlig kod från skrivare blottar förfalskare

Under största möjliga tystnad har polisen i Sverige och andra västländer byggt upp ett samarbete med Xerox, Canon och andra multinationella företag som tillverkar kopiatorer och färgskrivare.

Numera är i stort sett alla papper som lämnar en sådan maskin – i hemmen eller på kontor – försedda med en för blotta ögat osynlig kod.

Det rör sig dagligen om miljarder med dokument.

Med hjälp av koden kan polisen ta fram apparatens serienummer och tidpunkt för utskriften.

Via tillverkningsföretagets register kan polisen sedan spåra var maskinen sålts och till vem.

Syftet är att lättare avslöja sedelförfalskare.

– Det är ganska vanligt att man hittar brottslingar i Sverige med hjälp av det här, säger Thomas Palmberg på Finanspolisen till Sydsvenskan.

I de flesta fall rör det sig om förfalskade sedlar. Men det kan även handla om olika typer av kontrakt som dyker upp i en brottsutredning, om hotbrev eller förfalskade intyg.

Enligt Birgit Cardell, chef för enheten för dokumentundersökning vid SKL (Statens kriminaltekniska laboratorium), är metoden effektiv.

– Vi arbetar med det här då och då. Polisen som utreder brotten kontaktar oss och ber oss ta fram koden i ett dokument, ofta en falsk sedel, så att kopiatorn eller skrivaren kan spåras, säger hon.

Exakt hur koderna är utformade är hemligt och skiljer sig för olika producenter.

Den amerikanska medborgarrättsorganisationen EFF (Elektronic Frontier Foundation) – som slår larm om övervakningssystem som hotar människors privatliv – har granskat Xerox system och kartlagt exakt hur de koder ser ut som lämnas i papper som skrivits ut från företagets maskiner.

I en rapport pekar EFF på att de hemliga koderna innebär ett demokratiskt problem:

Även om syftet är gott – att fånga brottslingar – kan systemet hota enskilda människors integritet.

Det finns inga lagar som styr hur koderna får användas och ingen insyn för allmänheten.

I praktiken kan de hemliga koderna missbrukas och användas för att avslöja vem som sprider anonyma flygblad med ett känsligt politiskt upprop.

De kan också utnyttjas av exempelvis ett företag för att spåra en anställd som läckt hemlig information om miljöfarliga utsläpp. Därmed kan systemet verka hämmande på allmänhetens vilja att tipsa medier och förse tidningar och andra nyhetsmedier med dokument som avslöjar missförhållanden.

Men Thomas Palmberg på Finanspolisen menar att de riskerna är överdrivna.

– Producentföretagen som sitter inne med koderna lämnar naturligtvis inte ut dem till obehöriga. När polisen ska spåra ett papper måste vi ha inlett en förundersökning och ha ett beslut av åklagare, säger han.

Jakten på sedelförfalskare och andra brottslingar med hjälp av de hemliga koderna pågår inte bara i Sverige. Vid Europols kontor i Haag har en särskild databas upprättats. Via den kan polismyndigheter i de olika EU-länderna byta information om dokumentkoder och serienummer som dykt upp i olika brottsutredningar.

Sydsvenskan sökte i går företrädare för både Xerox och Canon i Sverige. Inget av företagen ville dock uttala sig.