Enligt det så kallade mammaledighetsdirektivet får varje nybliven mamma rätt att vara ledig i minst tjugo veckor. Idag är minimiledigheten fjorton veckor.
Detta ska stärka kvinnornas ställning på arbetsmarknaden, resonerar EU-kommissionen som lade fram förslaget. Av unionens småbarnsföräldrar arbetar 92 procent av papporna och 65 procent av mammorna.
Enligt kritiker kan de nya reglerna få motsatt effekt.
– Detta skulle kosta företagen miljarder. Kvinnors chanser att få jobb minskar av det här, säger Dieter Hundt, ordförande för den tyska arbetsgivarföreningen, till Die Welt.
I Tyskland och Storbritannien betalar arbetsgivaren en stor del av föräldraledigheten. De brittiska småföretagarna (Federation of Small Business) hävdar att förändringen skulle kosta dem 2,5 miljarder pund om året.
– Detta är en tung kostnadsökning när EU:s ekonomier har som mest ont om pengar, säger den ansvarige brittiske ministern Edward Davey till BBC.
Förslaget från kommissionen var en höjning till arton veckor. Men EU-parlamentets jämställdhetsutskott kom med ett motförslag som förlängde ledigheten till tjugo veckor och tillförde också en rätt för pappor att vara pappalediga i två veckor. Parlamentet stödde utskottets båda förslag.
Eva-Britt Svensson (V) är ordförande i jämställdhetsutskottet och nöjd.
– Vi fick en större majoritet bakom våra förbättringar än vad vi hade förväntat oss. Det visar att det är värt något att ha en feminist som ordförande, säger hon.
Ändå lade hon ner sin röst när direktivet i sin helhet skulle röstas igenom, eftersom direktivet också innebär ett tvång för varje nyförlöst mamma att vara hemma i sex veckor. Det går stick i stäv med de svenska reglerna. Socialdemokraterna var det enda parti som trots det tyckte det var värt att rösta ja till hela direktivet.
Också ersättningen är flera svenska parlamentariker tveksamma till. Just nu är förslaget att mamman ska få full lön under sin ledighet.
– Förslaget är så kostnadsdrivande att det finns risk för att den svenska föräldraförsäkringen måste försämras. Man kanske måste förkorta tiden man kan vara ledig, säger Carl Schlyter (MP).
Bara för att EU-parlamentet sagt sitt betyder det inte att beslutet är taget. Det här är tvärtom början på en beslutsprocess som kommer att ta kanske ett par år och går via ministerrådet, EU-kommissionen, och sedan tillbaka till parlamentet igen för en ny omröstning..