Forskare: Säpo visste nog om det

– Säpo har god kontroll på främmande ambassader och det verkar osannolikt att det inte har funnits personer där som har vetat om det, säger Wilhelm Agrell.

– Man kan nog anta att någon eller några på Säpo har känt till det, medger Lars-Olof Lampers.

Wilhelm Agrell tycker att det är illa om information har varit känd hos Säpo men inte gått vidare uppåt.
– Om det är så visar det på en brist i det svenska systemet.

Varken Wilhelm Agrell eller Lars-Olof Lampers tror däremot att Justitiedepartementet har känt till övervakningen.

Hur påverkar spaningen svenska medborgare?
– Generellt har den inte påverkat i någon stor omfattning, men beroende på hur den bedrivits kan människor slumpmässigt ha skadats av detta, säger Agrell.

Enligt honom har informationen troligen matats in i databaser över potentiellt misstänkta personer.
– Klart att det kan skada personerna som slumpmässigt hamnar i ett register. Risken finns att informationen sprids elektroniskt i stor omfattning.

Uppgifterna om USA:s spaning i Sverige kom inte som någon överraskning för varken Agrell eller Lampers.
– Jag har utgått från att det har skett i Sverige, säger Lars-Olof Lampers och fortsätter:
– Dels på grund av att det har skett i Norge och Danmark, men mest för att det pågick liknande spaning från USA:s sida på 50- och 60-talen i samband med kommunisthotet.

Han menar att det handlar om en brist på förtroende från amerikanska myndigheter som inte tror att svenska myndigheter klarar av att skydda dem. Wilhelm Agrell anser dock att spaningen som USA har gjort är på gränsen till det amatörmässiga.
– Fotografera folk och anteckna bilnummer klarar vilken vanlig polis som helst, säger han.

Han tror att spaningen har gått till på ungefär samma sätt och i samma omfattning i alla de skandinaviska länderna. Dessutom tror han att det har skett i fler länder.
– Det har förmodligen varit väldigt omfattande sett till antalet länder där det har gjorts, säger Wilhelm Agrell.

Tror du att andra nationer än USA bedriver liknande övervakning i Sverige?
– Ja, det sker nog och det beror naturligtvis på hur de uppfattar hotet mot sina diplomatiska verksamheter.

Han nämner Israel och Turkiet som stater som traditionellt har upplevt ett förhöjt hot mot sina ambassader.

Ägnar svenska ambassader sig åt liknande övervakning i något annat land?
– Det tror jag inte att vi har resurser att göra och vi har heller ingen tradition av självständig myndighetsutövning, säger Wilhelm Agrell.

Han får medhåll från Lars-Olof Lampers.
– Det här är en aktiv spaning som går utöver det som är vedertaget okej. Att gå igenom offentliga dokument är okej, och sådant gör Sverige, men att aktivt agera ute i samhället är något som jag tror att Sverige undviker.