Rapport om brott bland invandrare väcker debatt

MALMÖ. Det visar den rapport om invand-rarnas andel av brottsligheten i Sverige som i går kom från Brottsförebyggande rådet, Brå.

Den nya Brårapporten har redan i förväg skapat stor uppståndelse. Fp-riksdagsmannen Mauricio Rojas har förklarat skillnaderna mellan olika invandrargruppers brottslighet med ”ett sociokulturellt arv”. Folkpartiet förnyar nu sitt krav på att utländska brottslingar som en huvudregel bör utvisas.

Andra debattörer ser det som helt fel att dela upp brottslighet efter landstillhörighet.

”Det är typiskt för modern rasism. När de biologiska rasteorierna välförtjänt gått i graven lanseras nu idéer om mer eller mindre eviga kulturskillnader”, skrev Petter Larsson igår på Aftonbladets kultursida.

Den nya Brårapporten följer upp en liknande rapport från 1996. Då delade Brå upp svenska brott i de som begåtts av infödda svenskar och de som begåtts av invandrare från en rad angivna länder. Nu delar man upp brotten efter större geografiska regioner.

– Vi ser att överrisken för brott är högst bland utlandsfödda som kommer från fattiga och krigsdrabbade regioner. De som kommer från västliga industriländer har en risk att hamna i brottslighet som är jämförbar med den för infödda svenskar, säger Peter Martens, utredare på Brå.

Enligt Martens siffror är risken för en invandrare från ”övriga Afrika” – som till en tredjedel består av invandrare från Gambia – att hamna i brottslighet 5,3 gånger större än för en person som är född i Sverige med två svenskfödda föräldrar.

Samtidigt är risken för en person från Östasien – som till hälften består av invandrare från Sydkorea – att bli registrerad för brott exakt samma som för en infödd svensk.

Ska man därmed dra slutsatsen att en person från Gambia är mer brottsbenägen än en person från Sydkorea?

– Nja, egentligen inte, säger Peter Martens. Vi pekar inte ut enskilda nationaliteter på det viset.

– Och man bör veta att de personer från Sydkorea som finns i Sverige främst är adoptivbarn i väletablerade svenska familjer med generellt låg brottsrisk. De har varit länge i Sverige medan gambianer är en relativt ny grupp. Risken att hamna i brott minskar med vistelsetiden i Sverige, säger Martens.

Väcker många frågor

Skälet till att Brå granskat skillnaden mellan utlands- och svenskfödda personers brottslighet är att sådana studier är starkt efterfrågade. Enligt generaldirektör Jan Andersson är brottslighet bland invandrare ett av de ämnen som Brå får flest frågor kring:

– Trots att det saknats faktaunderlag uttrycker många mycket bestämda uppfattningar om brottsligheten bland personer med utländsk bakgrund, säger Jan Andersson, som hoppas att den nya rapporten kan avliva myter och fördomar.

En sådan myt är att andelen brottslingar med utländsk bakgrund är mycket hög och att den skulle ha ökat kraftigt under senare år.

Alls inte, säger Brå. Situationen är nästan densamma idag som för tolv år sedan. För den som är född i utlandet har överrisken för brott ökat marginellt – från 2,1 till 2,5.

Peter Martens:

– Den överrisken är relativt liten när man jämför med andra riskfaktorer för brott. Den som har låg utbildning hamnar 5,7 gånger oftare i brott än den högutbildade. För den som har låg inkomst är överrisken 5,3 jämfört med höginkomsttagare. För den som kommer från ett socialbidragshushåll är överrisken 6,1.

Även skillnaden mellan män och kvinnor (en överrisk för män på 3,5) är större än mellan utlands- och svenskfödda (2,0) personer.