Trög start i Skåne för sortering

I genomsnitt sorterar svenska kommuner ut 20 procent av matavfallet. Det som samlas in blir biogas, gödsel eller jord.

Bland Sysavs fjorton ägarkommuner i södra Skåne har det gått trögt. En förklaring är att anläggningen som tar emot matavfall stod klar i Malmö först 2009. Innan dess kördes matavfallet till Eslöv.

Det är stor skillnad på de sydskånska kommunerna. I Lomma samlar invånarna in 64 procent av matavfallet. I Staffanstorp och Skurup går allt matavfall raka vägen till förbränning.

– Vi tycker att det verkar ge många initiala problem och en väsentligt högre kostnad för våra invånare att införa den separeringen, säger Michael Sandin (M), kommunstyrelsens ordförande i Staffanstorp.

I Kävlinge får tekniska förvaltningen samtal dagligen från privatpersoner som vill sätta igång att sortera ut matavfallet.

Tekniska nämndens ordförande tycker själv att Kävlinge borde ligga närmare det nationella målet.

– Problemet är att en sådan här omställning tar hur lång tid som helst. Det är frustrerande, säger John Ericsson (M).

Kostnaderna för inköp av nya kärl, anpassning av sopbilarna och bundna entreprenadavtal är faktorer som gör att det tar lång tid för en kommun att införa sortering. Bara att bestämma sig för ett insamlingssystem som passar kräver utredning, enligt Angelika Blom på branschorganisationen Avfall Sverige.

– Man måste se till förhållandena i kommunen. Om det är glesbygd eller tätbebyggt. Ska det vara olika system eller samma rakt över? Separata kärl eller flerfack?

Systemet med åtta fraktioner – två tunnor med fyra fack i varje där man sorterar alla sina sopor hemma – har slagit igenom stort. Lunds kommun har exporterat idén till ett tjugotal and­ra kommuner.

Lund har varit igång med sortering sedan 2007. Planen är att alla hushåll ska sortera ut sitt matavfall till sommaren nästa år. Erfarenheten är att viljan är större hos villa­ägarna.

– Det är nog lättare att inte bry sig när man bor i flerbostadshus. Man är anonym. Det tar ju tid att förändra vanor. Men vi ser att det blir bättre och bättre. Mängderna ökar stadigt. Vi samarbetar med fastighetsägarna när det gäller information, är ute på möten och förklarar varför det är viktigt, säger Anna Wilhelmsson Göthe på miljöförvaltningen.

Kommuner som ännu inte kommit igång med utsorteringen får nu påtryckningar från flera håll. Naturvårdsverket och Jordbruksverket kraftsamlar för att få fler kommuner att återvinna matrester och göra om dem till biogas och biogödsel. I en färsk utredning föreslår miljömålsberedningen att det nationella målet skruvas upp ytterligare – 40 procent istället för 35 procent av allt matavfall ska återvinnas.

– Det finns ett stort tryck – från medierna, konsumenterna och politikerna. Det är bra schvung i frågan nu, säger Angelika Blom på Avfall Sverige, som håller på att arbeta fram råd och tips om hur kommunerna ska komma igång med sortering av matavfall.