Vi har aldrig varit friskare – ändå är miljontals sjuka

Trots att vi är friskare än någonsin visar statistik att vi blir sjukare och sjukare.

En svensk kvinna kan räkna med att bli 82,7 år och en man 78,4.

Samtidigt har nästan två miljoner människor ett förhöjt blodtryck och summan av diagnoserna för de tio största folksjukdomarna närmar sig åtta miljoner.

Hur står det egentligen till i det sjukfriska Sverige?

– Att siffrorna ser ut som de gör beror på hur man mäter sjukligheten, säger Måns Rosén, avdelningschef för epidemiolo-giskt centrum vid Socialstyrelsen som menar att svenskarna i grunden är ett friskt folk.

Han säger att dagens 40-, 50- och 60-åringar aldrig någonsin varit så friska som nu.

Men siffrorna då?

– De är naturligtvis inte exakta och det finns flera orsaker till varför de kan tyckas vara så höga, säger han och ger ett antal förklaringar.

Måns Rosén pekar till exempel på att en enskild patient kan ha två eller flera sjukdomar.

– Men det handlar också om att befolkningen blir äldre, vilket innebär att fler och fler människor insjuknar i slutet av sina liv.

En tredje orsak till det ökande antalet sjukfriska svenskar är att hälsostudier i kombination med medicinska studier vidgat sjukdomsbegreppet för en rad sjukdomar, till exempel diabetes, högt blodtryck och höga blodfetter, vilket leder till att patientgruppen växer.

– Men ett sjukliggörande, en medikalisering, i sig är inte det viktiga. Kan man visa att till exempel sänkt blodtryck leder till en minskad risk för stroke så kan en behandling vara motiverad, säger Rosén.

Han lyfter också ett varningens finger för att olika krafter kan vara intresserade av att sjuktalen är höga.

– Visst finns det flera aktörer som är intresserade av att trycka upp siffrorna. Siffror från läkemedelsindustrin och olika patientorganisationer ska man alltid ta med en nypa salt, understryker Rosén.

– För oss som arbetar på en myndighet gäller det att vara vaksamma och hela tiden se till de vetenskapliga underlag som finns.

– Visst pågår det ett sjukliggörande av befolkningen. Men det är inte bara läkemedelsindustrin som svarar för den. Det handlar också om ett samspel mellan forskare, läkare och politiker, säger professor Arne Melander, professor i läkemedelsepidemiologi vid Lunds universitet och chef för stiftelsen Nepi, nätverk för läkemedelsepidemiologi.

Han menar att det till stor del är drömmen om den perfekta förebyggande behandlingen som bidragit till det som kallas den ökande medikaliseringen.

– Sänker man gränsen för vad som ses som normalt, till exempel att ett blodtryck över 140/90 är för högt, ökar man också antalet patienter som ska behandlas.

Arne Melander säger att det i den bästa av världar kan leda till en kostnadsvinst för samhället och en ökad livskvalitet för patienten.

–Men förebyggande vård är oftast bara en gissningslek och du kan aldrig som doktor lämna några garantier för hur det kommer att gå för den enskilde patient som får en förebyggande behandling, säger han.

– Visst är de flesta läkemedlen briljanta produkter men det är användningen som ska ifrågasättas.

Och det har man skäl att göra när man ser vad som skulle hända om de europeiska riktlinjernas gränsvärden för riskkombinationen högt blodtryck och kolesterol skulle följas.

– Det finns studier som visar att en behandling skulle sjukliggöra stora delar av befolkningen, berättar Bodil Ericsson, utlånad från Region Skåne, och tillfälligt ansvarig för nationella läkemedelsfrågor hos Sveriges kommuner och landsting.

I en norsk studie som omfattade drygt 62 000 personer i åldrarna 20–79 år mätte forskarna blodtryck och kolesterolvärden. När de tog hänsyn till de europeiska riktlinjernas vårdrekommendationer blev resultaten förbluffande.

Tre av fyra norrmän över tjugo år borde behandlas. Såg man till gruppen över 50 år borde nio av tio betraktas som sjuka.

– Vi ser att ökande etiska problem kommer att uppstå när riktlinjerna ska omsättas i vården. Det handlar om en ökad medikalisering som kommer att sätta sjukvårdens prioriteringar och hållbarhet på prov, är en av forskarnas slutsatser.

Skämtet att ”det inte finns några friska människor längre, bara patienter som inte är tillräckligt undersökta” är på väg att fastna i halsen. För svenska studier pekar åt samma håll.

Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, uppskattar att 1,8 miljoner svenskar har förhöjt blodtryck (över 140/90). Samtidigt pekar man på de klena behandlingsresultaten som visar att bara var fjärde patient kommer ner i det tryck som varit målet.

Att sjukdomsområden med växande patientgrupper är intressanta för olika aktörer på ”vårdmarknaden” har såväl Bodil Ericsson som Arne Melander lagt märke till.

De säger bägge att läkemedelsindustrins närvaro på kongresser som berör diabetes, hjärt-kärlsjukdom, blodtryck och blodfetter blivit vanligare och mer omfattande.

Av hävd har man hittills kallat en sjukdom som drabbar en procent av befolkningen för en folksjukdom, ett begrepp som tycks bli alltmer suddigt.

Och hur ska man tolka myndigheternas syn på sjuklighet när Socialstyrelsen diagnoskodbaserade register ständigt växer och nu byggts ut med koder som beskriver tillstånd som kan utlösa sjukdom?

Vem skulle inte må dåligt, rentav bli sjuk när oenighet med chef, misslyckade prov och examina, vantrivsel på jobbet samt brist på avkoppling betraktas som riskfaktorer?