– Vi har inte haft ett enda misstänkt fall på nästan två år så vi trodde att allt var över. Därför var det här överraskande, säger Robert ter Horst, chef för smittbekämpningsenheten på Jordbruksverket.
Sedan 2001 har över 170 000 nötkreatur testats i Sverige. Inte ett enda djur har haft galna kosjukan. Under åren har tio misstänkta fall analyserats. Det första snabbtestet har visat på sjukdomen men efter en utförligare analys har sjukdomen kunnat avskrivas.
Även i detta fall har prover skickats till laboratorium i England och svar beräknas komma om knappt två veckor.
– Det ovanliga med det senaste fallet är att de värden som uppmätts är så höga, säger Robert ter Horst.
Gården utanför Västerås spärrades av redan i fredags.
I Europa har antalet konstaterade fall av BSE sjunkit radikalt. Värst drabbat har Storbritannien varit där över 37 000 fall konstaterades 1992. I fjor var siffran nere i drygt 150.
Smittan anses ha kommit via foder som på den tiden fick innehålla kött- och benmjöl.
– Det fanns benmjöl i visst importerat foder även i Sverige på 1990-talet så om det här djuret har BSE är det fodret vi misstänker, säger Robert ter Horst.
BSE, bovin spongiform encefalopati, i allmänt språkbruk galna kosjukan,
drabbar nötkreatur.
BSE ingår i en grupp sjukdomar som går under benämningen överförbara
spongiforma encefalopatier, där även bland annat scrapie hos får samt
Creutzfeldt-Jakobs sjukdom och kuru hos människa ingår.
Gemensamt för dessa sjukdomar är att smittämnet, ett icke nedbrytbart
protein, ackumuleras i hjärnvävnaden. Inkubationstiden är lång, cirka 4–5 år
och sjukdomen har alltid dödlig utgång.
Vanliga symtom är överkänslighet för yttre stimuli, förändrat beteende och
nedsatt koordinationsförmåga. Första fallet av BSE diagnostiserades i
Storbritannien 1986.
Källa: Nationalencyklopedin
% är glada
% är likgiltiga