Majoritet av Bornholmsborna vill bygga tunnel till Sverige

Trettiofem kilometers tågtunnel mellan orten Vang på Bornholms nordvästra spets och någonstans innanför Sandhammaren i sydöstra Skåne är en fullt realistisk lösning på alla problem.

Restiden mellan Köpenhamn och Bornholm skulle komma ner på en och en halv timme. Ön skulle blomstra, liksom samarbetet mellan Bornholm och Sydostskåne.

Det menar åtminstone Bornholmsbon Peter Harteg som står bakom idén. Nu har han kommit så långt att han om några veckor arrangerar ett tunnelmöte i Gudhjem där tunnelexperter och politiker ska diskutera frågan.

I en opinionsmätning som Danmarks radio gjorde för bara några veckor sedan stöder 54 procent av öns befolkning projektet.

– Var tredje bornholmare tycker i och för sig det är rena vansinnet. Men det tyckte folk om både Öresundsförbindelsen och Stora Bältbron för inte så många år sedan, säger Peter Harteg.

Att järnvägstunneln skulle bli en av världens längsta under vatten avskräcker honom inte. Inte heller att djupet i Bornholmsgattet är ner till femtio meter.

– Utvecklingen går framåt och kostnaderna går ner. På Färöarna öppnade man häromåret en fem kilometer lång vägtunnel som går över hundra meter på djupet och inte kostade mer än 240 miljoner kronor.

Omräknat skulle det betyda runt två miljarder danska kronor för Bornholm-Skånetunneln. Vilket motsvarar fem års drift för dagens båttrafik till ön, i dag en förlustaffär.

– När tunneln är byggd sparar man in de pengarna. Långsiktigt blir det en klar vinst, säger Peter Harteg.

Han har diskuterat saken med branschfolk och är övertygad om att tanken åtminstone är så realistisk att det skulle vara värt att göra en ordentlig förundersökning.

I den skulle också ingå de satsningar på järnvägsspår och vägar som skulle behövas på den svenska sidan.

För Bornholm skulle tunneln – där tågen ska kunna lasta bilar som i Eurotunneln – innebära ett avbrott för de ständigt sjunkande befolkningssiffrorna, den stigande medelåldern och Danmarks högsta arbetslöshetssiffror, menar Peter Harteg.

– Jag har egentligen drivit frågan i flera år. Men nu har den börjat tas upp av politikerna här vilket gör mig hoppfull. Även om det kan ta tio år. Eller trettio.