Artiklar som berör detta
Humanister har svårare att få jobb än ingenjörer, konstaterar Svenskt Näringsliv i en ny rapport och föreslår att bidragsdelen av studiemedlen sänks för studenter inom ämnen som har svårt att få jobb, som humaniora och konst.
– Det vittnar om en föråldrad syn på utbildningens roll i framtidens yrkesliv,
säger Björn Petersson, prefekt vid filosofiska institutionen vid Lunds
universitet till Sydsvenskan.
– Konst, kultur och filosofi har betydelse för väldigt viktiga saker som till
exempel medborgarskap och om hur demokratin fungerar, säger Björn Petersson.
Han får medhåll från fackligt håll. Karin Linder är ordförande för
fackförbundet Dik med 22 000 medlemmar, varav en stor majoritet är
humanister.
– Jag tycker detta är häpnadsväckande okunnigt och förstår inte riktigt vart
man vlll komma. Det är olyckligt att man polariserar på detta vis. Istället
skulle man korsbefrukta humaniora med naturvetenskap, säger hon.
Men Svenskt Näringslivs rapport hade ett annat syfte, säger Stefan Fölster, organisationens chefekonom.
Enligt honom är det ungdomsarbetslösheten som är problemet, liksom att högskolan i många fall fungerar som en arbetsmarknadspolitisk åtgärd, som har vuxit när andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder minskat.
– Vi vill sänka bidragsdelen i hobbykurserna, som ofta ligger inom sektorn humaniora och konst. Det är orimligt att förklara för till exempel ett butiksbiträde att hennes skattepengar går till en Harry Potterkurs för någon annan, säger Stefan Fölster.
I rapporten från Svenskt Näringsliv radas ett antal samhällsbekymmer upp:
• Svenska ungdomar etablerar sig sent på arbetsmarknaden.
• Högskolor suger upp studenter som egentligen vill jobba.
• En ökande andel studenter väljer att läsa humanistiska ämnen trots sämre lön
och färre jobb.
• Ju sämre arbetsmarknad som väntar, desto längre tid tar studierna.
• Individen tjänar mindre och skatteintäkterna minskar för stat och kommun.
Påståendena beläggs med detaljerade statistikuppgifter.
Svenskt Näringsliv föreslår därför ett batteri av åtgärder.
Den som väljer en utbildning som snabbt leder till jobb skulle kunna få en
större andel av studiemedlen som bidrag. Den återbetalningspliktiga
lånedelen skulle då sänkas.
Den som tar sin examen snabbt skulle kunna belönas genom att delar av
studieskulden avskrivs.
I dag får högskolorna anslag efter hur många studenter som är registrerade på
utbildningarna, och hur många studenter som tar sina poäng. I stället borde
anslagen styras av andelen studenter som får ett kvalificerat jobb efter
examen. Det skulle minska utbudet av vad Svenskt Näringsliv kallar
hobbykurser.
30% är glada
1% är likgiltiga