Bloggande polis får upprättelse

– Det här öppnar upp för alla offentliganställda att säga precis vad de vill om sin arbetsgivare, säger arbetsrättsjuristen Paula Hogeus.

– Gentemot staten har man en total yttrandefrihet.

”Hoppa, din fege jävel”, skrek polismannen och hans kollegor till en självmordskandidat uppe på ett tak. Eller: det verkade i alla fall så för den som läste hans blogg, ”Radiobilspolisen Farbror Blå”.

I ett annat blogginlägg skrev han hur han och en kollega ”ollat” en polisbil, det vill säga tryckt sina nakna könsorgan mot olika delar av bilens inredning. Allt för att i efterhand kunna äckla de kvinnliga kollegor som skulle köra den.

Hela affären, med fler inlägg, exploderade i mars i fjor när polisledningen uppmärksammades på bloggen. Mannen kallades hem från en utlandstjänstgöring. Och fick sparken. Motiveringen: illojalitet. Inläggen gick på tvärs mot polisens grundmoral – allas lika värde – menade Skånepolisens ledning bland annat och hävdade att bloggen målade upp bilden av ” ... en djupt degenererad och sexistisk polisorganisation”.

Polismannen har hela tiden försvarat sig med att allt var påhittat. Bloggen var ett sätt att återge vardagen för en radiobilspolis.

En polis ska uppträda på ett sätt som inger förtroende och aktning, föreskriver polisförordningen. Men det gäller bara i tjänsten, slår arbetsdomstolen nu fast. Enligt regeringsformen gäller yttrandefrihet på fritiden. Även om man gör chefer, kollegor och allmänhet förbannade. Domstolen skriver: ”...staten får tåla det”.

– Vi fogar oss i beslutet, det går inte att överklaga, säger Skånepolisens chefsjurist Mårten Unbeck.

– Men det blir en märklig situation. Beslutet öppnar kranarna för alla anställda att smutskasta sina arbetsgivare, i varje fall för alla statsanställda.

Arbetsrättsjuristen Paula Hogeus drar paralleller till det fall 2007 där en Skånepolis skickade rasistiska mejl till Malmös kommunalråd Ilmar Reepalu (S). Även den polisen sparkades, men räddades av Arbetsdomstolen, med samma yttrandefrihetsmotivering.

– Den bloggande polisen hittade på det han skrev, det var skrönor, säger Paula Hogeus.

– Hade han verkligen gjort det som stod på bloggen så hade det blivit fråga om tjänstefel och straffansvar.

Hon betonar också att privatanställda inte fått frikort att kritisera och baktala sin arbetsgivare eller sin tjänst.

– Där är lojalitetskravet hårdare.

Arbetsdomstolen slår heller inte fast precis var gränsen går för vad som får sägas – hade polismannen haft en mer framträdande post kunde avskedandet ha kvarstått.

Den 44-årige polismannen riskerar inte att straffkommenderas, när han återinträder i tjänst, enligt Mårten Unbeck.

– Men han kan inte räkna med yttre tjänst – vi behöver återskapa förtroendet för honom. Och han för oss.

Polismannen får även ett skadestånd på över 300 000 kronor för utebliven lön.