Adhd-diagnoserna fördubblade

Text: Camilla Sylvan och Sara Håkansson
Publicerad 28 december 2011 1.30 Uppdaterad 29 december 2011 12.06

Sverige.
Adhd – som främst innebär koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetsstörningar och hyperaktivitet – har blivit en av de vanligaste diagnoserna inom barn- och ungdomspsykiatrin, bup, i Sverige på kort tid.

Diagnosen adhd kom 1994. Den främsta förklaringen till den explosionsartade ökningen på senare år är uppmärksamheten – inte bara inom sjukvården utan även i skolan och i medierna.

För tre år sedan fick 871 skåningar diagnosen adhd. I fjol var det 1 786 personer – en ökning med 105 procent.

I Skåne står de vuxna för den största ökningen. Här har antalet som har fått adhd-diagnos fyrdubblats på fyra år – en betydligt större ökning än vad den nationella statistiken visar.

Det har varit en medveten satsning från psykiatrins sida de senaste åren, enligt chefsläkare Gunnar Moustgaard. Många föräldrar utreds i samband med att deras barn har fått diagnosen.
– Det är också många fler patienter som tar kontakt själva för att bli utredda. Det är inte ovanligt att de kommer till oss med ångest och missbruksproblem och så visar det sig att de har adhd.

Även mer resurser till psykvården, såsom kömiljarden, har bidragit till ökningen av adhd-diagnoser.
– Nu är det lönt att skicka remisser till bup. Vi har gått från väldigt lång till väldigt kort väntetid. För sex år sedan hade vi över ett års väntetid till utredning i Malmö. Nu klarar vi 86 procent inom trettio dagar, säger Hans Brauer, chef för barnpsykiatrin i Skåne.

Exakt hur många som har fått diagnosen adhd i Sverige kan ingen säga. Till skillnad från Skåne har många landsting problem med att rapportera korrekt till det nationella patientregistret.

Trots att rapporteringen är ofullständig tror Socialstyrelsens statistiker Anders Jacobsson att statistiken ger en fingervisning om hur ökningen ser ut. Även i resten av landet har antalet diagnoser av adhd och uppmärksamhetsstörningar mer än fördubblats sedan 2007.
– Hade du visat de här siffrorna för en epidemiolog utan att säga vad det var hade han utan tvekan trott att det rörde sig om en smittsam sjukdom, säger Anders Jacobsson.

Långt ifrån alla med adhd får den medicinska diagnosen. De flesta aktuella studierna visar att ungefär 5 procent av alla skolbarn har adhd.
– Det är en fruktansvärt stor mängd barn. För 25 år sedan trodde man att det var mindre än 1 procent, säger Peik Gustafsson, överläkare inom bup i Malmö.

En av svårigheterna med adhd är att det är en otydlig diagnos. Det finns arton diagnoskriterier. Kriterierna är indelade i två grupper – koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet. Man ska ha sex kriterier i varje grupp för att få en diagnos.
– Utöver de barn som har adhd-dia­gnos finns det ytterligare en grupp som har adhd-symptom, men som inte uppfyller alla kriterier för dia­gnos. De barnen kan ha lika stora svårigheter i vardagen och behöver också stöd och hjälp, säger psykologen Gunilla Granholm, som arbetar med barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i Malmö.

Läs mer: Vad beror adhd på?

Större eller mindre text



Genom att kommentera på Sydsvenskan.se så godkänner du våra regler
  • avatar Vemvetbast  2 veckor sedan
  • Det bubblar något i mig...som lärare och blivande specialpedagog... Någon skriver ...skolan gör ingenting. Jag skulle vilja be alla föräldrar komma till skolan en längre period... Jag skulle vilja säga att skolan gör betydligt mycket mer än i alla fall på sjuttiotalet och åttiotalet.... Idag lämnar många föräldrar sina barn till skolan och vill hämta ut dem till en färdig produkt. Tänk om vi kunde få koncentrera oss på att undervisa. Jag älskar mitt jobb och alla mina elever med eller utan adhd... om vi alla kunde i våra hem ge värderingar om att alla är olika och att olikheter är bra? Då skulle färre fördomar finnas, färre konflikter och större samarbete. Vi tar emot elever väldigt ofta, som vi får börja med att ge frukost. Eleverna är trötta efter att ha spelat dator eller sett på tv allför sent på kvällarna... samtidigt ska eleverna vara vaksamma på facebook via sina I-phones hela dagarna..... Tänk om varje föräldrar hade tagit dessa diskussioner hemma så att EN lärare ska förklara för 150 elever varje dag... enkelt ... MEN vi får ingenting säga i skolan.... vi ska vara snälla och fortsätta fostra alla varnen. SNÄLLA diskutera med era barn hemma...om allt och inget... Jag arbetar inte på en s.k. "skitskola" utan en helt vanlig skola med fantastiska barn ... Våra elever som har adhd får undervisning som krävs.... Glöm inte bort att era barn behvöver er vuxna mer än någonsin när de går på högstadiet.... De är bara 15-16år när de lämnar nian och har massor av år att ta lärdom av ...det är bara början av ett långt liv!
  • avatar ADHD och ADD  3 veckor sedan
  • Det är bra att det utreds men det kan även behövas att inredas i tankestrukturen. För om diagnoserna nu är korrekta och faktiskt ökar betyder ju det att en enormt stor underdiagnostisering varit fallet under en relativt långt tid och först nu börjar vi koma ikapp. Vad är det  för rimligt med det? Att det ställs högre krav betyder också att fler kommer att känna av sina brister ungefär eller ganska exakt som i Storbritannien på 1800 talet när den allmänna skolreformen genomfördes. Det var nog inte skolan som skapade närsyntheten, men kravet på att kunna läsa för att skola sig satte fingret på hur mycket konstarten att fokusera egentligen betyder för oss alla. Om det nu är en medikaliseringsmaffia som ligger bakom så kan väl kritikerna ses som en besserwissermaffia som klagar och klagar men aldrig kommer med något bättre, vilket jag definitivt tror att många vill ha. Tills dess kanske barnen ska få en chans att ha det bra?
  • avatar Marie Kersey  3 veckor sedan
  • Det är otroligt hur många välmenande - får jag anta - människor utan personlig erfarenhet av ADHD som blir provocerade bara av begreppet. För personer som mig, vars hela tillvaro äntligen började komma tillrätta iochmed diagnos och medicinering, är det skrämmande.  Sedan jag fick utredning och medicin har jag kunnat fullfölja en utbildning och ha fast jobb. När jag inte har tillgång till medicin fungerar inte heller något annat i mitt liv. (Jag skulle aldrig någonsin köra bil utan omedicinerad - tro mig, ni skulle inte vilja ha era barn på vägarna om jag gjorde det.) Och orsakerna kan säkert vara många. Men jag växte upp på havregrynsgröt och surdegsbröd till frukost, några tv-program i veckan, inga tv-spel, hederligt svenskt friluftsliv, en välfianserad friskola med medelklassbarn och biodynamisk kost. Jag stod förmodligen själv för 70% av avbrotten under våra lektioner i den skolan. Det var inte att lärarna inte höll ordning på klassen eller försökte erbjuda stimulerande undervisning med många konstnärliga och kreativa inslag. Det var att hela konceptet att med vilje koncentrera sig på vad någon annan sa var helt främmande för mitt psyke, så att jag aldrig förstod poängen med skolan. De förenklade föreställningar många tycks ha om vad som utgör "riskfaktorer i miljön" bidrar till missförstånden kring ADHD.
  • avatar 24541  3 veckor sedan
  • Det jag vill vända mig emot i ditt inlägg är det som skrivs i första stycket "människor utan personlig erfarenhet av ADHD". För även om du kommer till den slutsatsen efter att ha läst inläggen så stämmer den ej. I övrigt var ditt inlägg hoppingivande och positivt.
  • avatar Marie Kersey  3 veckor sedan
  • Nej, kan nog stämma att vissa kritiker är personer som har egna dåliga erfarenheter av diagnosticering och "samhälleligt stöd" för ADHD. Inte alla som arbetar med neuropsykiatriska funktionshinder förstår dem särskilt väl eller förstår att respektera individerna som klassas som angripna av dem... Och inte alla som är det har hjälp av mediciner eller andra behandlingar, eller uppskattar dem oavsett. Och det är nog något hälsosamt i att många föräldrar blir försvarsinställda när någon kommer och säger att deras barn är "stört" på något mystiskt sätt i hjärnan. Men de flesta verkar uttala sig om ADHD från ett mer allmänt, filosofiskt perspektiv. En rädsla för vad det säger om samhället att vi numera diagnosticerar och behandlar koncentrationssvårigheter och hyperaktivitet, som jag känner överlag är förståelig men missriktad.  Dock håller jag med om ditt perspektiv på det utifrån ett samhälle med ökande och orimliga krav för att komma in på arbetsmarknaden och i förlängningen samhället och en känsla av tillhörighet... Jag hade varit i en annan situation i livet om det funnits gott om okvalificerade jobb (inom cykelavstånd) att söka under min gymnasietid. Jag har bara ingen annan rimlig politisk och praktisk lösning inom rimlig tid för de individer som kan bli hjälpta nu av ADHD-behandling. Och så är åtminstone en del av oss också hjälpta på ett helt personligt plan, av ökad koncentrationsförmåga. (Jag har läst så många böcker och sett så många filmer jag aldrig kommit igenom annars...)
  • avatar 2Mats  3 veckor sedan
  • Min dotter går i årskurs fem, i hennes klass har dom hörselskydd som eleverna kan låna. Detta för att det är så stökigt i klassen, så att många har problem att koncentrera sig.  Att slänga omkring sig diagnoser med olika namn är nog att göra det enkelt för sig, jag skulle också få koncentrationsproblem i en sådan skola.
  • avatar Anders_uti_Lund  3 veckor sedan
  • Jag skulle lyft ut mitt barn direkt ifrån en sådan skola. Det finns inget försvar för att låta barnet vara kvar och missa undervisning och kunskap. Märkligt att man får bli lärare när man inte klarar av sitt arbete. Byt skola och om det är nödvändigt flytta till en annan kommun!
  • avatar 2Mats  3 veckor sedan
  • Järnåkraskolan i Lund betraktas som en bra skola. Hur ska man hitta bättre?
  • avatar Anders_uti_Lund  3 veckor sedan
  • Om det anses som en bra skola med det du beskrev tidigare så blir jag rädd. Det är ju fullt möjligt att duktiga elever klarar sig ändå, men resultatet måste ju ändå bli sämre. Jag skulle pratat med läraren som har ansvar för studiemiljön och kanske även rektorn som har det övergripande ansvaret för skolan. Många lärare idag är säkert kunniga i sina ämne men har ingen auktoritet hos eleverna då de tror att de ska vara kompisar med dem. En lektion får ju inte likna en hönsgård. Löser man studiero med hörselskydd i skolan så har de fullständigt misslyckats med sin uppgift.
  • avatar Anders_uti_Lund  3 veckor sedan
  • Är man säkra på att man inte har blandat ihop kulturell mångfald, fri uppfostran och barns okränkbarhet med adhd?
  • avatar Marie Kersey  3 veckor sedan
  • Som någon som har ADHD och inte fick en diagnos förrän i vuxen ålder - nej. Det kan se ut så utifrån, om man inte har erfarenhet av ADHD personligen. Jag är också misstänksam mot allt som verkar patologisera och försöka kontrollera barns beteenden och själsliv. Men jag tycker också att barn har en absolut rätt till det bästa inom psykiatrisk och neuropsykiatrisk behandling och stöd, och det har majoriteten av barn eller vuxna med dessa symtom inte fått ännu. Det är förödande för självkänslan och förmågan att bli självständig, klara studier och arbete. Och ja, kunskap och medicin hjälper många oerhört.
  • avatar Aqvamarine  3 veckor sedan
  • Röriga hemförhållanden (t ex en vecka hos mamma - en hos pappa med olika krav) och/eller missbruksproblematik samt brist på ordning, kontinuitet,  lugn och struktur i hemmet är ypperlig grogrund för ett beteende som lätt kan tolkas som ADHD av skolans personal.
  • avatar JRII  3 veckor sedan
  • Medikaliseringsmaffian slår till igen. Så länge man inte kan mäta omdöme, kommer kreti och pleti via de akademiska korridorerna att strö diagnoser i sammanhang där de inte hör hemma. Och i ett samhälle där dessutom den det är mest synd om per definition har mest rätt, kommer folk vända ut och in på sig själva för  att göra sig eländigare än vad de egentligen är. Och därmed även sina barn. Pöbelväldet urvattnar alla språkliga definitioner. Innebörden i det som en gång var "Kreativitet" - dvs nyskapande - har degenererat till att idag kunna klä en julgran, köpa nya byxor och sjunga i kör. Omvänt, så får ju var och varannan extrovert, social individ som TILL OCH MED i skämtsamma ordalag vågar tilltala främlingar på gatan höra att de har ADHD. Ibland undrar jag hur mycket system existerar för sin egen skull. Ju fler importerade kriminella, ju mer betydelsefulla poliser och jurister. Ju fler diagnosticerade ADHD-fall, ju mer betydelsefulla sjukvårdsanställda och läkemedelsförsäljare. Ju mer elände i samhället, ju mer betydelsefulla journalister. Vad gjorde vi alla de hundratusentals år innan diagnosen kom? Levde i totalmörker? Folk har alltid varit lika lyckliga och olyckliga. Fast på olika sätt. Nu reder vi ut ett problem. Men skapar ett annat.
  • avatar GulleDej  3 veckor sedan
  • Koncentrationssvårigheter, uppmärksamhetstörningar, glömska, ångest, oro, talsvårigheter och känslomässig instabilitet är alla symptom som kan uppkomma av . Men detta är inte så intressant inom psykvården, man blundar för de möjliga orsakerna och skaffar sej istället mer jobb och inkomster genom att medicinera istället för att utreda professionellt. Piller i långa banor med andra ord, piller som har ett otal biverkningar på kort sikt och som man på längre sikt oftast inte har en aning om vad de kan ställa till med. Och skulle man komma på ide'n med att undersöka uppväxttiden genom att vilja utföra regressionshypnos eller liknande så är det en omöjlighet eftersom att svensk psykvård i det hänseendet fortfarande befinner sej i rena analfabetism-stadiet där man knappt kan journalföra patientens bakgrundshistoria på ett riktigt sätt och långt mindre göra något åt traumat mer än att ge p i l l e r istället för att bearbeta det som skett och hjälpa den drabbade att hantera det. Nä rådet lyder: GLÖM det som skett, idag är nu, gå ut och irra planlöst på stan och ta dessa piller.. Vilken underbart professionell pyskologi!
  • avatar Marcus Eskilsson  3 veckor sedan
  • Att påverka en hormonobalans med att undersöka uppväxttiden låter som typiskt kvacksalveri.
  • avatar GulleDej  3 veckor sedan
  • Att lägga till och dra ifrån som du gör kallas för "trolling"... Var i min text skriver Jag att det handlar om hormoner?
  • avatar 24541  3 veckor sedan
  • Kraven på oss människor ökar hela tiden. Många av oss människor klarar inte av de krav som skola och samhälle i dag ställer. Nu har man utvecklat en metod för att sätta en diagnos på denna svaghet hos en del av oss. Tyvärr känns det som om psykiatrin nu framför allt fått rollen att sortera ut människor som sedan ställs vid sidan om de ämnen som är produktiva. Kanske det vore bättre att bygga ett samhälle där vi alla har en roll än att ytterligare öka kraven och förväntningarna på oss alla med följd av en ökad utslagning. Hemskt, men visst känner man igen något av detta från historien.           
  • avatar GulleDej  3 veckor sedan
  • Vad är det för krav som idag är så mycket större än de var för 15 år sedan? Jag har försökt sätta fingret på vad man i media menar när man ideligen kommer med detta som orsaker men inte lyckats.
  • avatar 24541  3 veckor sedan
  • I de fall jag tänker på har diagnosen satts efter att studierna i gymnasieskolan havererat. Har själv som säkert många andra närvarat och sett hur det kan gå till i dagens klassrum, några gapar mest hela tiden för att få uppmärksamhet på bekostnad av andra som sitter tysta eller helt enkelt mår dåligt. Samtidigt vet ungdomarna att bara de som lyckas i skolan har chans till fortsatta studier och det jobb de är intresserade av och med den inkomst de behöver. Kroppens helt naturliga reaktion är stress och ångest. Skolan idag är något helt annat än den skola jag gick i. Vad gör då skolan? Ja oftast väldigt lite eller ingenting. Idag fokuserar utbildningsministern på spetsarna men gör lite åt detta problem. Allt fler diagnostiseras och då oftast unga människor. Samtidigt leder detta till "upptäckten" av äldre med samma diagnos. Visar inte detta att skolan som den är idag avseende arbetsmiljö och höga mål är en mer eller mindre "förutsättning" för att ungdomar klappar ihop och därefter får diagnosen AD... Föräldrarna som många gånger med framgång tagit sig sig fram i livet har ju inte fått någon diagnos trots samma läggning. Det är lätt att känna att skolan idag faktiskt bryter ner många unga människor.
  • avatar 24541  3 veckor sedan
  • Se på förändringen av skolan, alla skall utbildas allt längre. Se på platsannonserna. Se hur ett företag som anställer personal till verkstaden idag noggrant studerar den sökandes egenskaper och utbildningar. Tidigare var arbetsplatserna mindre och mer lokala, nära. Det tror jag gjorde att det också var lättare att finna och få ett jobb som passade. Vi är ju inte skapta lika, vi har alla styrkor och svagheter. De som nu har som uppgift att analysera vår personlighet utifrån att de finns ett problem kanske också kunde lyfta fram våra starka sidor och visa på möjligheterna. I dag tycks det vara enklare att ge diagnos och skriva ut en medicin.    
  • avatar GulleDej  3 veckor sedan
  • Du missar att adhd-diagnoserna ofta uppkommer på låg och mellanstadiet... det är där jag undrar....
  • avatar 3354918983  3 veckor sedan
  • Om vi ska ha den totala jämlikhet som vissa politiska kretsar kräver så måste alla klara allt. Hela tiden!
  • avatar Mohsen Farzone  3 veckor sedan
  • Det är väl inte så svårt att föreställa sig att kraven för en människa är högre idag än för sig 20-30 år sen. Teknologin går framåt i rasande takt och för att exempelvis jobba som ingenjör eller forskare på spjutspetsen måste man idag läsa mer än förr, SAMTIDIGT som man förväntas vara färdigstuderad vid ca 25-30 års åldern. Dvs. mer information, samma mängd tid. (precis som någon som studerade för 30 år sedan behövde studera mer än de som studerade för 50 år sen etc.) Det var väl inte så svårt att föreställa sig?
  • avatar GulleDej  3 veckor sedan
  • Men man blir inte ingenjör i grundskolan.. men adhd finns redan där.. som diagnos iaf.
  • avatar Jonas  3 veckor sedan
  • Civilingenjör har också ökat sin studietid med ett halvår.
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu