Vad beror adhd på?

1. Genetik, ärftlighet. Cirka 75 procent av orsakerna till adhd förklaras med genetiska förändringar i hjärnan. Det har man kommit fram till efter studier av bland annat svenska tvillingregister.

Om ett barn har adhd är det ungefär 40 procents sannolikhet att en förälder också har det. Bland enäggstvillingar är det vanligare att båda barnen har adhd än bland tvåäggstvillingar.

”Trasiga gener” anges som en förklaring. Brittiska forskare har till exempel upptäckt en förändring i arvsmassan som var dubbelt så vanlig bland barn med adhd.

Det räcker dock inte med ”riskgener” för att få adhd, troligen sker ett samspel mellan gener och yttre faktorer i omgivningen.

2. Kemikalier. Det finns rapporter om blyförgiftade befolkningar där det har varit vanligare med koncentrationssvårigheter.

Studier på dräktiga möss och råttor som utsätts för gifter har visat att deras avkommor får sämre motorik och beteendestörningar.

I en studie på Arbets- och miljömedicin vid Lunds universitet undersöks nu blodprov från 300 mammor vars barn har adhd- eller autismdiagnos. Forskarna, med koordinatorn Anna Rignell-Hydbom i spetsen, undersöker halterna av bly, ftalater, kadmium och fluorerande ämnen i blodproverna som togs under graviditeten och förlossningen. De jämförs med prover från 300 mammor vars barn inte har diagnoser.

3. Försenad utveckling. Hos vissa barn hänger adhd samman med en allmänt försenad utveckling av kroppen och hjärnan. Det visar en uppföljningsstudie i Lund.

4. Skillnader i vård och samhälle. Andelen barn och ungdomar med adhd-diagnoser varierar stort mellan länder. Samtidigt visar studier i Indien, USA och västeuropeiska länder att symptomen, exempelvis koncentrationssvårigheter och låg impulskontroll, är lika vanliga i befolkningarna.

En förklaring kan vara att det finns skillnader mellan vad som anses vara onormalt beteende, och hur den psykiatriska vården är uppbyggd i olika samhällen och kulturer.

5. Påverkan i fosterstadiet. Studier tyder på att vissa virusinfektioner under graviditeten kan öka sannolikheten för att barnet får adhd.

Andra riskfaktorer är om mamman utsätts för hög stress när hon är gravid eller om barnet föds för tidigt. På Karolinska institutet i Stockholm undersöker forskare hur stress i fosterlivet påverkar hjärnans utveckling. Andra faktorer de tittar på är låg födelsevikt, rökning under graviditeten och mammans vikt. Det finns samband mellan rökning och adhd, men frågan är om det är ett skensamband – kanske har mamman riskgener för adhd vilket innebär större sannolikhet för att hon röker.

6. Överstimulering. Fler barn är oroliga i dag än förr. Kanske finns ett samband med ny teknik, där känsliga barn blir överstimulerade av alla intryck i den elektroniska världen. Barn tillbringar också mer tid på institutioner som förskolor och skolor där det är mer människor, intryck, oro och ljud än hemma.

7. Omsorgsbrist. Ett barn som har svårt att koncentrera sig och är fysiskt oroligt kanske inte alltid har en obalans i hjärnan. Sådana symptom kan man också få av andra orsaker, som traumatiska upplevelser eller föräldrar som har problem. Adhd kan bero på genetiska, biologiska och psykosociala faktorer eller en kombination av dem.

Forskarna undersöker till exempel om barn kan få adhd av en dålig uppväxtmiljö eller om miljön är dålig på grund av att även föräldrarna har riskgener för adhd.

Källor: Peik Gustafsson, överläkare vid barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Malmö, forskar om adhd vid Lunds universitet. Carsten René Jørgensen, professor i klinisk psykologi vid Århus universitet, Henrik Larsson, psykolog och adhd-forskare på Karolinska institutet i Stockholm m fl.