Artiklar som berör detta
Adhd-gymnasium gjorde skillnad
Föräldrar missnöjda med stöd
Adhd-diagnoserna fördubblade
Fakta: Vad beror adhd på?
Medicinökning granskas
Ideologin inom psykiatrin ger stora skillnader
Psykologen chattade om adhd
Sverige.
Adhd-diagnoserna ökar i Skåne, har Sydsvenskan berättat i en artikelserie.Gunilla Granholm, psykolog på Bup i Malmö, chattade med Sydsvenskans läsare om diagnosen.
Moderator: 
Välkommen till chatten om adhd med psykologen Gunilla Granholm från Bup i Malmö.
Moderator: Gunilla Granholm är på plats och börjar svara på era frågor alldeles strax.
mamma: Hur ska min vuxna dotter gå tillväga för att få en utredning om ADHD? Hon bor i Malmö?
Gunilla Granholm: 
Hon vänder sig lämpligen till sin vårdcentral, som efter en första bedömning kan remittera henne till den psykiatriska mottagning hon hör till. Hon kan också söka direkt till vuxenpsykiatrin via egenremiss. Då vänder hon sig till mottagningens rådgivningstelefon. I två av Malmös stadsdelar, Centrum och Limhamn/Bunkeflo, drivs psykiatrin av INM, Integrerad närsjukvård i Malmö. INM fungerar på samma sätt som offentlig vård och samma priser gäller. Telefonnummer och annan information finns på www.skane.se/sv/Webbplatser/Psykiatri-Skane/Vuxenpsykiatri/Malmo/ och www.inmalmo.se
Erik: Finns ADHD eller är detta ett sätt att diagnosticera och medicinera ett "normalt" beteende? Finns det något medicinskt test som kan användas för att testa ADHD?
Gunilla Granholm: Ja, adhd finns. Om man man med ”normalt” beteende menar ett fungerande som inte vållar några problem, så finns i regel inga skäl att vare sig diagnostisera eller medicinera. Medicin kan vara till hjälp när en person har allvarliga svårigheter att fungera i vardagen, dvs när det finns en funktionsnedsättning. Balansen mellan personens egna resurser och de krav som ställs har betydelse för hur stor funktionsnedsättningen blir. Hur symtomen yttrar sig kan variera i olika miljöer och situationer. Utöver medicin kan yttre anpassning och olika sorters stöd hjälpa personer med adhd.
Nej, det finns inte ett specifikt test, såsom ett blodprov eller röntgen, som kan fastställa om en person har adhd eller inte. Diagnosen är baserad på specifika beteenden som ska förekomma i två miljöer, t ex hemma och i skolan, debutera i barndomen och dessutom orsaka en funktionsnedsättning. Utredning av adhd går ut på att fastställa om personen uppvisar de specifika beteendena över varaktig tid och i vilken grad. Det sker genom intervjuer med personen, med föräldrar/anhöriga och t ex lärare, genom skattningsformulär och observationer. Ofta används psykologiska tester för att bedöma begåvningsnivå, uppmärksamhetsförmåga, minne, planeringsförmåga mm. Det ger ett underlag för rekommendationer om stödåtgärder, liksom information om personens styrkor och tillgångar.
Bex: Bup säger att min dotter skulle behöva hjälp av psykolog att prata om ilska och redskap för att ahntera sin adhd. Sen säger dem att de inte har någon med tid eller resurser att ge henne detta. Var ska vi vända oss för att ge henne det hon behöver?
Gunilla Granholm: Ni borde kunna få den hjälpen inom BUP, om bedömningen är att det är den hjälpen hon behöver. Man kan annars vända sig till privata alternativ.
PB: Tittar man överhuvudtaget på samband med socker? Matprodukter i affärerna är fyllda med detta vita gift.
Gunilla Granholm:
Ja det har man tittat på i olika studier, liksom på kostens betydelse för adhd-symtom. Holländska forskare har sett att en del barn med adhd blir förbättrade av individuellt skräddarsydd diet. Än så länge ingår det emellertid inte i klinisk praxis i Sverige att ge kostråd vid adhd.
Olov: ADHD-preparatet Concerta har ju nyligen förklarats ha en "negativ nytta/risk-balans" för vuxna. Janssen-Cilag fick avslag på sin ansökan om att få det godkänt för vuxna. Man fann ett orsaksmässigt samband med aggression. Hur kan det då komma sig att runt 20 000 vuxna får metylfenidat i Sverige?
Gunilla Granholm:
Det kan jag dessvärre inte svara på, jag är psykolog och har ingen medicinsk skolning eller förskrivningsrätt. Jag får därför hänvisa dig till psykiatrikerkåren. På läkemedelsverkets hemsida www.lakemedelsverket.se finns information om vad som gäller vid förskrivning av läkemedel för adhd.
Peter A: Aftonbladet körde för ett tag sedan en anti-kampanj om ADHD-mediciner för att de menar att de inte behövs. SDS verkar ha en annan åsikt. Hur ska man som psykologiskt outbildad kunna bilda sig en uppfattning om ADHD är en hajp och förskrivningsmissbruk eller något som behöver medicineras?
Gunilla Granholm: Som lekman är det svårt att hålla sig uppdaterad med ny forskning inom olika områden och som patient har man ju bara att förlita sig på att de som är anställda inom sjukvården följer de rekommendationer och riktlinjer som finns för vård och behandling av olika tillstånd. Socialstyrelsen har i en bred kunskapsöversikt ”ADHD hos barn och vuxna” lagt fram hur det rådande kunskapsläget för adhd ser ut och de rekommendationer som finns för utredning och behandling, www.sos.se. Ny forskning tillkommer ständigt och det finns stränga krav på att de metoder som används inom sjukvården skall vara säkra och väl beprövade. Som framgått av Sydsvenskans artikelserie så granskar Socialstyrelsen nu bakgrunden till den ökade förskrivningen av adhd-medicin.
Moderator: Observera att Sydsvenskan inte har en åsikt om hur adhd diagnosticeras, medicineras eller behandlas. De senaste veckornas artikelserie skildrar de erfarenheter som finns.
jfk: I Sydsvenskan den 28 dec stod det att: "enligt chefsläkare Gunnar. Många föräldrar utreds i samband med att deras barn får diagnos." Den gräddfilen är inget jag upplevt då det tagit ett år för mig att komma i kontakt med vuxenpsyk, har pratat med alla som har varit inblandade i min sons diagnos.
Gunilla Granholm: Jag uppfattar att man de senaste åren inom vuxenpsykiatrin satsat på att göra fler adhd-utredningar, vilket är detsamma som inom BUP, där vi fått mer resurser. Däremot finns ingen direkt koppling, eller "gräddfil” så att föräldern får kontakt med vuxenpsykiatrin i direkt samband med att barnet utretts inom BUP. Det hade såklart varit önskvärt. Inom BUP ser vi att de barn med adhd vars föräldrar också har adhd, har bättre möjligheter till stöd och hjälp om föräldern också får behandling. Det är olyckligt att du fått vänta så länge.
Marmma: Min son fick sin diagnos när han var 4,5år, för han hade svårt att sitta still och leka med en kompis Nu är han nästan 10, har inga inlärningsproblem, leker bra med kompisar och fungerar i allmänhet bra. Kan det "växa" bort eller de var för snabb med diagnosen när han var mindre?
Gunilla Granholm: På BUP I Malmö brukar vi försöka vänta med att utreda barn för adhd tills de fyllt fem. Det gör vi av den anledningen att de flesta barn i de lägre åldrarna uppvisar många av adhd-symtomen som en del i sin normala utveckling. Det är först när barnet blivit äldre, gärna uppåt skolåldern, som man med större säkerhet kan säga om barnets beteende ligger utanför den sk normalvariationen. I skolåldern ställs ju också helt andra krav på barnet. Undantag görs ibland när barnet har mycket påtagliga och svåra symtom, men ofta vill man då följa upp och göra en förnyad bedömning efter några år. Hos små barn kan hyperaktiviteten ibland vara ett tecken på andra tillstånd, t ex autism. Kort sagt, diagnosen blir osäkrare när barnet är i förskoleåldern. Det är svårt för mig att säga vad förändringen beror på i din sons fall. Det är roligt att höra att han inte har några svårigheter längre.
Nyfiken: Finns det föräldrar som försöker påverka utredningar för att barn ska få adhd-medicin?
Gunilla Granholm: Den risken finns säkert, men i en adhd-utredning ingår bl a att intervjua flera personer runt barnet. Om den information som ges om barnet är motstridig, t ex att föräldrarna och skolan ger helt olika bild, så behöver man göra en grundligare bedömning. Det stora flertalet föräldrar vill ju inte att deras barn ska ha de här svårigheterna.
MD: Använder ADHD-patienter alkohol som självmedicinering mot oro och rastlöshet? Hur påverkas symtomen av ADHD av bakruseffekterna? Om medicinering mot ADHD med centralstimulerande preparat kombineras med alkohol, vad blir effekterna?
Gunilla Granholm: Jag tror säkert att personer med adhd, liksom många andra i befolkningen, använder alkohol för att lindra ångest och rastlöshet/oro. Risken att få alkoholproblem och att utveckla missbruk är dock förhöjd vid adhd. Vad gäller bakrusets effekter på symtomen finns sannolikt stora individuella skillnader. Rekommendationen är att man inte skall kombinera alkohol och centralstimulerande läkemedel. När det gäller effekterna av att kombinera medicinen med alkohol, tycker jag att det är bäst att diskutera det med den läkare som är ansvarig för behandlingen och som känner patienten. Bara den som har hela bilden kan väga för- och nackdelar mot varandra. På riksförbundet Attentions hemsida, www.attention-riks.se, finns information om adhd och missbruk. Inom psykiatrin finns sk beroendeenheter som har kunskap och erfarenhet av missbruk och adhd.
molly: Finns det något som heter add och vad är det?
Gunilla Granholm: add är en undergrupp inom adhd-diagnosen och innebär att man i huvudsak har problem med ouppmärksamhet, dvs man har inte hyperaktivitet och impulsivitet. Man kan istället ha svårt att komma igång, vara underaktiv och passiv.
McMamman: Hej! "Inom den svenska barnpsykiatrin ska mediciner sättas in först när andra åtgärder har prövats." Jag undrar SÅ vad det betyder då vi har inte blivit erjudna detta? Vilka åtgärder och hur ser de ut? Tacksam för svar
Gunilla Granholm: Det är helt rätt att läkemedelsbehandling av adhd skall ses som en del i ett behandlingsprogram, då stödåtgärder visat sig vara otillräckliga. Barn med adhd har varierande behov av stöd och behandling vilket gör att utformning och omfattning av stödet varierar mellan olika barn och ungdomar med samma diagnos.
De flesta BUP-kliniker har ett basutbud som innefattar information om vad adhd är och hur symtomen ter sig, liksom vad man kan göra för att underlätta för barnet både hemma och i skolan. I Malmö har vi föräldrainformationsträffar i grupp efter att diagnosen ställts. Åtgärderna kan handla om att ligga steget före i syfte att förebygga problemsituationer, skapa struktur i vardagen, förbereda barnet och upprätta individuella scheman samt minska på stress av olika slag. Specifika hjälpmedel, t ex tidshjälpmedel eller mobiltelefonen, kan vara bra. En viktig del är hur stödet i skolan utformas och det är bra om behandlare från BUP kan delta på skolmöten för att kommunicera barnets behov till lärare och berörda på skolan. Det är viktigt att de som möter barnet i vardagen har kunskap om adhd och att man samarbetar med varandra. En del familjer är hjälpta av familjesamtal och en del ungdomar med adhd kan behöva en individuell samtalskontakt. Jag rekommenderar att ni vänder er till er BUP-mottagning för att prata om hur era behov ser ut.
Malena: Skiljer sig symptomen mellan flickor och pojkar som har ADHD?
Gunilla Granholm: Ja det kan de göra, men inte alltid. Det finns en SBU-rapport om flickor med adhd från 2005, www.sbu.se där du kan läsa mer.
Mia: Hej! Vad beror ökningen på? Och vad utlöser ADHD samt vad kan förebygga? Tack!
Gunilla Granholm: Ökningen beror nog till viss del på den ökade tillgängligheten inom psykiatrin, dvs att vi hinner utreda fler. Den ökade kunskapen om adhd gör också att fler barn med dessa svårigheter identifieras i t ex skolan. När barnet utreds aktualiseras också ibland frågan om föräldern har adhd. Eventuellt kan vissa samhällsfaktorer spela roll, t ex att barn utsätts för mer stimuli och intryck nu än tidigare. Kulturella aspekter och hur psykiatrin är uppbyggd kan också spela in när man jämför förekomsten av adhd i olika länder. Adhd tros bero på ett komplicerat samspel mellan arv och miljö och hur det samspelet ser ut konkret vet man inte riktigt än. Man kan göra mycket för att förebygga symtom och många med adhd kan leva bra liv.
Anna: Hej Gunilla! Hur stor roll tror du att pedagogers bemötande spelar för personer med ADHD? Dvs om man får mycket skäll eller istället ett positivt bemötande med rimliga krav och positiva förväntningar? Märker du skillnad hos de barn och unga du möter i psykiskt mående utifrån skolupplevelse?
Gunilla Granholm: Bemötandet spelar stor roll för personer med adhd. Man ser att det har stor betydelse för prognosen om de personer som finns runt barnet har kunskap och förstår svårigheterna. Möts man av mycket skäll och kritik påverkas självkänslan negativt och risken att utveckla ångest och depressivitet ökar.
Moderator: Det kommer in en del frågor om medicinering i specifika fall. Tyvärr kan Gunilla inte svara på dessa. Så här skriver hon i chatten nedan:
Moderator: Det kan jag dessvärre inte svara på, jag är psykolog och har ingen medicinsk skolning eller förskrivningsrätt. Jag får därför hänvisa dig till psykiatrikerkåren. På läkemedelsverkets hemsidawww.lakemedelsverket.se finns information om vad som gäller vid förskrivning av läkemedel för adhd.
Pappa till ADHD kille: Har en son som fick diagnosen ADHD när han var 15 år. Desto tidigare ett visst beteende uppmärksammas desto bättre för barnet. Önskar att pedagogerna i skolmiljön får bättre förutsättningar att flagga upp om att det kan vara ADHD som ligger bakom ett visst beteende. Detta tillsammans med hemmet.
Gunilla Granholm: Jag instämmer!
Susanne: Finns det belägg för att ADHD-symptomen kan minska i takt med att barnet blir äldre och mognare? Jag tycker mig se en minskning av symptomen hos min nu 12-årige son jämfört med förhållandena när han var betydligt yngre.
Gunilla Granholm: För en del kan det vara så att hjärnan faktiskt mognar och för en del minskar symtomen genom att man blir äldre, förstår mer och kan hitta strategier för att avhjälpa en del av svårigheterna. Hur omgivningen förstår och bemöter spelar så klart också stor roll.
mamma: Jag har en son som har ADHD. Hans lillebror har problem med uppmärksamhet, trötthet i skolan och arbetsminne. Inte någon hyperaktivitet. Han har emellanåt svårt för att leka med andra. Bli högljudd och kan skälla på dem eller så vill han inte leka med någon allas. Bör jag kolla ADHD på honom?
Gunilla Granholm: Det finns ju en ärftlighet vid adhd och ibland kan svårigheterna te sig olika. Jag tycker att du ska börja med att höra med skolan, ev göra en första bedömning hos skolpsykologen. Då kan du få råd och vägledning om ni bör gå vidare med en utredning.
Mats: Hej. Vårt barn är 14 år,ska fylla 15 år i år. Det har aldrig fungerat i skolan med hans inlärnig. Vi har påpekat det för lärare och rektorer, men har en känsla av att inte bli tagna på allvar. Undervisningen sker till 60% hemma, av oss och privata lärare.Vad kan vi kräva av skolan?
Gunilla Granholm: Jag är osäker på om ditt barn har adhd, men ge inte upp! Prata med skolan, be om en pedagogisk kartläggning och åtgärdsprogram. Om det visar att han har svårigheter så kan psykologen i skolans resursteam göra en bedömning av om man ska utreda vidare på BUP.
Karl: Hej Gunilla! Jag undrar varför många ungdomar får en diagnos utan att först träffa psykolog? Jag och de jag känner träffar först läkare. Jag fick Ritalin i många år utan någon förbättring. Har idag fått rätt diagnos (Bipolär, typ II) av psykolog. Är medicin svar på allt inom psykiatrin?
Gunilla Granholm: Inom BUP träffar majoriteten av barnen en psykolog som en del i adhd-utredningen. Det stora flertalet patienter inom BUP får inte medicin. Det kanske ser annorlunda ut inom vuxenpsykiatrin, men det kan jag inte riktigt uttala mig om.
Helena: Hur samarbetar ni kring diagnoserna med skolorna
Gunilla Granholm: Samarbete är jätteviktigt och det ser olika ut på olika håll. Vi strävar efter att alltid samarbeta med skolorna. Vi deltar på möten, ger råd och rekommendationer.
sussie: Vill bara säga att jag är super nöjd med all stöd och hjälp jag fått av er under många år när det gäller min son som har ADHD. MVH super nöjd mamma.... Ma
Gunilla Granholm: Så roligt att höra!
pedagog: Hur ska man som pedagog hjälpa ett barn som man tror har ADHD när föräldrar inte vill ta till sig det? Vill även nämna att kunskapen kring ADHD hos pedagoger är obefintlig. Det finns inte någon kurs el utbildning som jag vet kring detta. Något som borde prioriteras! Vi famlar oss fram i mörkret.
Gunilla Granholm: Kanske behöver föräldern mer tid innan man kan tänka i termer av att barnet har sådana svårigheter som vid adhd. Man kan som pedagog göra mycket ändå. Principerna för pedagogik vid adhd kan tillämpas även om diagnosen inte ställts. Det handlar i stora drag om att förse barnet med överblick och struktur, omväxlande uppgifter, mycket feed-back, kortare arbetspass, uppdelade instruktioner och liknande. Ofta är de hjälpta av att få göra läxorna i skolan. Sök kunskap, det finns mycket!
Curre: Hej, min dotter har troligtvis adhd, finns det någon utbildning man kan gå på för att hon skall få en så bra uppväxt som möjligt, utan ångest ect?
Gunilla Granholm: Nja, det finns nog ingen specifik utbildning, men många BUP-mottagningar har föräldrautbildningar som kan vara till hjälp. Det kan också vara bra att läsa på och få kunskap om adhd så att man förstår barnets svårigheter på rätt sätt. Då minskar risken för att det uppstår negativa mönster i samspelet inom familjen, såsom alltför mycket tjat och konflikter.
Doc: En ADHD diagnos för vuxna, kan det komma att påverka ens anställning. Vilka personer intervjuas när man som vuxen går igenom en utredning?
Gunilla Granholm: Det har jag svårt att svara på eftersom jag har liten erfarenhet av vuxna med adhd. Sådana frågor kan du dock ställa inför en utredning så att du vet vad du ger dig in på.
I: Finns det någon forskning på om adhd på något sätt hänger ihop med svår start i livet såsom sjukdom, operationer med mycket smärta?
Gunilla Granholm: Det är jag osäker på. Orsakerna till adhd är komplexa och många faktorer spelar in. En svår start i livet kan ju tänkas påverka, men jag kan inte svara på hur.
Moderator: Det börjar bli dags att runda av chatten, och tyvärr hinner vi inte med alla intressanta frågor. Tack till alla som har deltagit, till alla som har läst och, framför allt, till Gunilla Granholm som har tagit sig tid att svara på frågor!
Fotnot: tidigare antyddes felaktigt i en rubrik att de flesta patienter med adhd inte får medicinering. Av de patienter på Bup i Malmö som har adhd-diagnos får sannolikt majoriteten någon form av medicinering, enligt Gunilla Granholm. Sett till samtliga som får hjälp av Bup klarar sig dock det stora flertalet utan medicin.
Mest läst på Sverige
- 1 Vattnet blåser bort
- 2 Lösenord från porrsajt spridda
- 3 Kronprinsessan har fött en dotter
- 4 Nässpray kan bota den blyge
- 5 Avtalsbråk kan störa tågtrafik
- 6 120 000 utan ersättning
- 7 SJ slutar köra Malmö–Göteborg
- 8 SVT: Så här blir nya S-toppen
- 9 Häst blev skrämd – föl dog
- 10 Homs-journalister dödade
Mer från Sverige
Salut klockan 12
”Hon mådde prima”
Kronprinsessan har fött en dotter
Hallpressen ska spara miljoner
SVT: Så här blir nya S-toppen
Man skjuten i StrömsundLäsarpulsen
- 1 Kronprinsessan har fött en dotter
- 2 Läs vad man skriver på Hovets hemsida
- 3 Detta händer vid en kunglig födsel
- 4 ”Hon mådde prima”
- 5 Ett kilo hasch i papperskorg
- 6 Hövding återkallar cykelhjälmar
- 7 Kunskap på gott och ont
- 8 Slutet nära för älskad park
- 9 Bildspel: Victoria när hon var liten
- 10 Sexbrott utreds vid dansskola
