Tabun kring psykiska diagnoser

Ungefär fem procent av alla skolbarn uppskattas ha adhd. Studier tyder på att funktionshindret kan vara vanligare i socialt utsatta miljöer. Men befolkningen söker psykiatrisk hjälp i olika utsträckning.

Inom barn- och ungdomspsykiatrin, bup, i exempelvis östra Malmö, upplever chefen Peter Hanson att söktrycket är tämligen lågt ifrån flerspråkiga stadsdelen Rosengård.

– Vi har nog en underkonsumtion i Rosengård. Språksvårigheter är ett skäl. Psykiska sjukdomar kan också vara tabu i vissa kulturer. Vi försöker vara tillgängliga och kommunicera med skola och socialtjänst, men vi har svårt att bedriva uppsökande verksamhet, säger han.

På till exempel Apelgårdsskolan i Rosengård har inga elever diagnosen i åldrarna sex till nio år. I mellan- och högstadieklasserna är de ytterst få.

Skolkurat orn Susanne Elm säger att många föräldrar hon möter är skeptiska till att barnen ska utredas av psykologer:

– De kan ha negativa erfarenheter av psykiatrin från sitt hemland och är inte så benägna att söka på bup. Om vi vill utreda ett barn hos bup eller ta hjälp av skolpsykolog kan föräldrarna säga nej, och då kan vi inte gå vidare. Det är inte ovanligt att det händer, även om vi försöker förklara att det är för barnets bästa, säger hon.

Carina Filbert är ordförande i riksförbundet Attentions avdelning i Malmö och har själv adhd. Hon är fritidspedagog på Rosengårdsskolan i Malmö och efterlyser mer information från vården om funktionshinder som adhd, asperger och autism.

– Det finns nog mån ga barn i behov av en diagnos, men om föräldrarna inte förstår hur sjukvården fungerar känns det läskigt och då vågar de inte ta kontakt. Vi behöver fånga upp barnen tidigt för att de ska få rätt stöd. Det vore bra med information på olika språk, gärna redan på barnavårdscentralerna, och en direktkontakt i vården som de kan vända sig till, säger hon.

Andra svårigheter som personal inom bup lyfter fram är:

Instrumenten som används för att utreda psykiatriska sjukdomar är framtagna för svenskspråkiga barn.

Det behövs fler psykologer och psykiatrer som är flerspråkiga.

Många tolkar saknar psykologkunskaper.

I delar av Skåne har bup svårt att anlita tolkar annat än per telefon.