Barnläkare: Vi missar andra viktiga bitar

Försäljningen av läkemedel för adhd ökar kraftigt. Barn som får adhd-mediciner lever oftare i familjer med låg inkomst och utbildning, har Sydsvenskan tidigare berättat. Detta oroar Lars H Gustafsson som har skrivit böcker om barns utveckling och i många år har arbetat som skolläkare.

– Att medicinera barn i fattiga familjer för att de ska klara skolan, i stället för att omsorgsfyllt reda ut orsakerna till barnens problem och ta itu med dem, kan vara en fälla. I framtiden kan en del av medicineringen uppfattas som ett rent övergrepp, säger han och betonar att nackdelarna av längre tids medicinering inte är tillräckligt utredda.

Lars H Gustafsson är inte emot medicinering, men orolig för att läkemedel skrivs ut alltför lättvindigt till barn med adhd.

– Medicin kan kortsiktigt vara bra för noga utvalda barn med stora svårigheter, men man måste först göra en ordentlig utredning och pröva andra åtgärder. Jag har sett många exempel på att det inte sker.

– Det finns också en risk att barnet ensamt framställs som problemet och att vi missar viktiga bitar i barnets omgivning. Adhd uppkommer i ett samspel mellan arv och miljö och vi måste se barnets hela situation, säger han och efterlyser en förändrad skola med mer fysisk aktivitet och utevistelse samt högre värdering av praktiska och estetiska ämnen.

Lars H Gustafsson har träffat många barn som har fått diagnosen adhd och upplevt ett bättre bemötande från omgivningen. Men han har också stött på ungdomar som vill bli av med sin diagnos, till exempel när det blir dags för körkort.

– Det kan vara svårare än att få diagnosen. Alla resurser inom barn- och ungdomspsykiatrin går åt till att utreda nya ärenden.