1. Laget
En S-ledare är alltid ensam i toppen.
Två ledarstrider på ett år har rivit upp djupa sår i partiet. Löfven måste bygga ett lag som samlar fraktionerna.
Sven-Erik Österberg tippas ta debatterna i riksdagen. Carin Jämtin fortsätter som partisekretare. Men var finns den ekonomisk-politiske talesperson som kan utmana Anders Borg?
Mikael Damberg, Leif Pagrotsky och Thomas Östros har nämnts. Fast då blir S-toppen lite väl gubbig. S-kvinnorna föreslår Ylva Johansson.
När LO-förbunden skulle löneförhandla för några år sen motsatte sig Stefan Löfven kvinnopotter. Risk finns för konflikt med S-kvinnorna om jämställdheten.
2. Självförtroendet
Efter två misslyckade partiledarskap och usla opinionssiffror är gräsrötternas självförtroende i botten.
"Hans första uppgift blir att plocka ner partiet från det kors där det själv spikat upp sig", skrev S-debattören Göran Greider inför valet av Håkan Juholt i våras. Tio månader senare hänger sossarna kvar på det där korset.
Stefan Löfven har till skillnad från Juholt inte deltagit i det interna dolkstötandet. Därför har han bättre förutsättningar att peppa partiet.
3. Väljarna
Löfven har ett helgjutet rykte som fackledare. Nu måste han visa att han duger som partiledare - och statsminister.
Ynka 15 procent av svenskarna kände förtroende för Juholt. Ska partiet lyfta sig från dagens 25 procent till de 35 procent som krävs för att vinna val måste partiledaren få förtroende från åtminstone hälften av väljarna.
Fackbasen Stefan Löfven får svårt att attrahera medelklassväljare i Stockholms innerstad. Men S har också tappat missnöjda LO-medlemmar som kan lockas tillbaka från M och SD. I kampen om vänsterväljarna kan Löfven ge Metall-kamraten Jonas Sjöstedt en match.
4. Den politiska agendan
Egentligen borde det vara guldläge för Socialdemokraterna: Regeringen Reinfeldt visar alla tecken på idétorka. Arbetslösheten är hög. Skandalerna i Carema och andra privata vårdbolag avlöser varandra. Kris i skolan. Avreglerade el- och tågmarknader fungerar dåligt.
Juholt lyckades aldrig exploatera dessa frågor.
Utmaningen för Löfven blir att formulera ett budskap, byggt på traditionella värderingar om solidaritet och rättvisa, som fångar upp det folkliga missnöjet - och visar på en väg mot framtiden.
I decennier ansåg en majoritet av svenskarna att Socialdemokraterna var bäst på att förvalta AB Sverige. Men så ryckte Moderaterna åt sig initiativet att formulera vad som var problemet och vann valet 2006. "Utanförskapet" skulle brytas med "arbetslinjen". I dag tror de flesta att Reinfeldt och Borg bäst klarar Sveriges ekonomi.
Löfvens jobb blir att ta tillbaka det där initiativet som Moderaterna snodde för sex, sju år sen - och sätta agendan i svensk politik.
5. Vännerna
Mona Sahlin tvingades in i ett rödgrönt samarbete inför valet 2010. I partiets eftervalsanalys beskrevs det som en viktig orsak till förlusten.
Nu har både Vänsterpartiet (Jonas Sjöstedt) och Miljöpartiet (Gustav Fridolin och Åsa Romson) nya ledningar. Kampen om de rödgröna väljarna har hårdnat.
Ska S ingå en ny koalition inför valet 2014?
Kärnkraften kan bli en stötesten. Frågan splittrar Socialdemokraterna. Stefan Löfven tycker att kraften behövs för att trygga industrin. Han vill att S ska ansluta sig till de borgerligas linje som tillåter nya reaktorer på marknadens villkor. Det gillar inte V och MP som båda vill snabbavveckla.
6. Debatterna - och valet
Löfven sitter inte i riksdagen. Det blir ett handikapp. När hans ersättare drabbar samman med Reinfeldt, Björklund, Lööf och Hägglund i partiledardebatterna får S-ledaren sitta på läktaren.
Opinionsmässigt är dock tv-kanalernas debatter viktigare. Där är Stefan Löfven ett oskrivet kort.
Ingen vet heller hur han klarar en tuff tv-utfrågning eller en valturné på landets gator och torg.
För att ena partiet är Stefan Löfven en trygg lösning. När det gäller att vinna val är han en chansning.
23% är glada
46% är likgiltiga