Reinfeldt vill satsa miljöpengar utomlands

Fredrik Reinfeldt vill tänka globalt. Själv äger han en bensinslukande Chrysler Voyager – och visst kan han tänka sig att byta. Men växthuseffekten är inte bara individens ansvar, anser han. Den kan bekämpas med miljöbistånd till fattiga länder och ny kärnkraft.

Statsminister Fredrik Reinfeldt har under hösten tampats med facket om den nya a-kassan. Nu kommer han med ett nytt kontroversiellt utspel. Han öppnar för nya kärnkraftverk efter 2010. Foto: Kent Hult

Bland skolelever, varvsarbetare och Europas politiska toppar, ja till och med när han går i polemik med LO – överallt är framtoningen densamma: avvaktande, lyssnande och lågmäld.

Nu tar han emot i Rosenbad i svart kostym och röd slips. Jultalet, som han ska hålla till svenska folket i dag, är redan färdigskrivet. Men i sitt tjänsterum – där Göran Perssons gamla soffa står kvar – vill han inte bli fotograferad.

– Nej, jag gillar inte bildsättningen att ”här sitter han i maktens rum”. Jag har byggt hela min politiska gärning på att röra mig ute bland folk. Jag vill inte återspeglas så.

Har du vant dig vid jobbet – eller händer det att du vaknar och tänker: ”Wow! Jag är statsminister, jag kan bestämma”?

– Äh, ... Jag har nog inte vant mig. Jag kan definitivt känna igen den där beskrivningen. Att jag kommer på mig: Ja, just det, jag är statsminister. Det tycker jag i grunden bra. Att jag inte tar uppdraget för givet.

När Göran Persson var ny formade han visionen om ”det gröna folkhemmet.” Vilken är din vision.

– Det skulle väl vara: ”Sverige i arbete”. Men folkhemsidén antyder något slags landsfaderligt ledarskap. Jag tror inte vi lever i en sådan tid i Sverige längre. Jag misstror de stora uppifrån kommande modellorden. Jag tror att det moderna förhållningssättet är att vara väldigt närvarande, väldigt lyssnande för att förstå hur olika människor lever. Och så föra en politik som öppnar upp möjligheter och dörrar för så många som möjligt.

Är du orolig för växthuseffekten?

– Ja, jag är orolig för att vi har ökad klimatförändring. Jag är också oroad över den debatt som förs som möjligen skapar en förväntan att vi lätt kan göra någonting åt det.

Vad kör du för bil?

– En Chrysler Voyager. Ja, jag kör ingen bil själv nu, jag transporteras på annat sätt. Men familjen har en sån.

Föreställningen i Sverige var ju att kärnkraften skulle vara en parentes. Reaktorerna ansågs ha begränsad livstid. Nu har det visat sig vara fel. Foto: Kent Hult

– Jag är inte ointresserad av att titta på det. Men det löser inget. Problemet i Sverige är att vi tror vi äger frågan. Bara vi gör rätt så löser det sig. Så är det ju inte. Klimatfrågan är global.

Du och miljöminister Andreas Carlgren lovade i veckan att stödja Tyskland, som vill att EU ska minska utsläppen av växthusgaser med 30 procent till 2020. Varför sätter ni inget mål för Sverige?

– Därför att jag är intresserad av att lösa klimatfrågan, inte av att skapa en felaktig förutsättning att det är i Sverige vi kan klara problemen.

Men måste inte ett rikt land som Sverige föregå med gott exempel?

– Jovisst, vi kan prisa ut svensk basindustri så att den flyttar till Kina. Och så får vi mycket lägre utsläpp i Sverige. Men om jag köper den bilden, om jag signalerar det till svenska folket, då berättar jag inte sanningen. Sanningen är att klimatet påverkas av utsläpp i Kina, det påverkas av miljöpolitiken i USA. En växande del av utsläppen sker utanför Kyotokretsen.

Sverige måste väl göra något konkret?

– Jo, det är ju syftet. Det EU nu gör är att försöka samla sig kring en samsyn, som sen ska följas av en politik. Men vi får inte pressa ut miljöpåverkande jobb ur Sverige. Vi löser inget med att produktionen flyttas till Kina. Snarare än att anstränga oss ytterligare en krona här i Sverige bör vi kanske skicka miljöbistånd till Vitryssland. Där får en mycket mindre insats enormt mycket större påverkan på utsläppen av växthusgaser. Det är den typen av globala insatser jag vill tala om.

Pengar ur den svenska statsbudget till reningsanläggningar av industrier i Kina?

– Ja, det vet jag inte. Men vi ska vara måna om att vara med i sammanhang där vi också kan resonera med Kina. Där rasar en stor miljödebatt i det tysta. Det finns en stark oro i Kina att deras starka tillväxt har ett högt miljöpris som de måste göra något åt.

Behövs det ny kärnkraft i Sverige för att minska oljeberoendet?

– Vi har vår alliansöverenskommelse. Före 2010 tänker vi inte öppna för det. Men kärnkraften påverkar inte växthuseffekten.

– Därför tror jag att i många länder där man är orolig för klimatfrågan, och där man ser ett beroende av kol och olja i överskådlig framtid, så blir det en diskussion och till och med beslut om nyproduktion av kärnkraft. Och jag utesluter inte att också Sverige kommer att vara där.

När uppgörelsen med Maud Olofsson löper ut 2010 kan du alltså förespråka nya reaktor i Sverige?

– Ja, föreställningen i Sverige var ju att kärnkraften skulle vara en parentes. Reaktorerna ansågs ha begränsad livstid. Nu har det visat sig vara fel.

– Det går att byta delar och vidareutveckla reaktorer. Finland bygger ett nytt kärnkraftverk. Man diskuterar det i Litauen. Så jag utesluter inte att så länge det gäller att sätta större press på att avveckla olja och kol så har kärnkraften en roll att spela.

Höstens stora politiska strid i Sverige gäller a-kassan. Är du förvånad över kraften i protesterna?

– Människor är alltid väldigt snabba att ta till sig det som är negativt. Eller en bild som är negativ.

Förstår de som protesterar mot sänkt a-kassa inte sitt eget bästa?

– Jag tror att en hel del av dem inte ser helheten. Jag har träffat människor som inte tror att de ska få sänkt inkomstskatt. Trots att det är beslutat. De tror inte på det av det enkla skälet att deras fackliga företrädare inte sagt det.

Spelar LO med falska kort?

– De berättar inte hela sanningen. De tycker möjligen inte att det är deras sak.

Vad tycker du om Wanja Lundby-Wedins hot om att sänkningen av a-kassan leder till en svår avtalsrörelse?

– Avtalsrörelsen borde rimligen underlättas när löntagarna får mer över i plånboken till följd av att vi sänker inkomstskatten. Det har funnits en förkärlek att beskriva det som att enda sättet att stärka köpkraften är att folk får högre lön. Det stämmer inte. Man kan också sänka inkomstskatten.

Svenska toppdirektörer tjänar trettio gånger mer än vanliga löntagare. De har höjt sina löner kraftigt det senaste året. Svenskt Näringslivs ordförande Michael Treschow tycker ändå de har för dåligt betalt?

– Jag hävdar att ledarskap har stor likhet med föräldraskap. Människor är mer intresserade av vad du gör än vad du säger. Jag har manat båda sidor till besinning. Väldigt stora lönelyft går ut över jobben. Och jag bara konstaterar att inför en avtalsrörelse tycker jag det är gott ledarskap att göra för sig själv det man kräver av andra.

LO anklagar regeringen för att dumpa löner. Sänkt a-kassa tvingar folk att ta jobb till mycket låga löner?

– Jag har aldrig förstått det där. Vi respekterar kollektivavtalsnivåer, det ska vara riktiga jobb till avtalsenliga löner.

– Vi har koncentrerat vår politik så att den rör dels dem som är utan arbete, dels dem som har arbete med låga inkomster. Vi sänker inkomstskatten med inriktning på låginkomsttagare och stramar åt ersättningssystemen. Då får man mer över när man arbetar. Det ska bli en drivkraft för dem som har deltidsarbete att arbeta mer. Och en drivkraft för arbetslösa att gå från ersättning till arbete.

Behöver den svenska arbetsrätten förändras för att arbetsmarknaden ska bli flexiblare?

– Det finns väl delar av arbetsrätten som man kan modernisera om parterna är överens. Däremot tror jag inte på att göra några förskjutningar i maktförhållandena.

Det blir dyrare att vara med i facket från årsskiftet. LO fruktar medlemsras. Är ditt syfte att försvaga facket?

– Nej, faktum är att fackliga företrädare tenderar att bli mer ansvarstagande när de har en hög anslutningsgrad.

Vid årsskiftet sänks inkomstskatten. Vilka skattesänkningar står på tur?

– Det första är ytterligare ett steg med sänkt inkomstskatt. Jag vill fortsätta dra ner marginalskatten för dem med lägre och normala inkomster. Säg under 30000 i månaden.

Värnskatten?

– Vi har sagt att värnskatten bör tas bort på annan merit. Om vi får fler jobb som leder till varaktig inkomstökning för staten, då kan vi avskaffa den. Men jag tänker inte inom ramen för ett snålt budgetutrymme göra minskningar i ersättningssystem och använda det för ta bort värnskatten.

Förr ville moderaterna sänka skattetrycket i Sverige till ”europeisk nivå”. Gäller inte det längre?

– Vi har tagit bort de skrivningarna. De ledde bara till en vulgärdiskussion. Alla köpte Pär Nuders vansinniga argument. Det hävdades att enda sättet var att slakta välfärden. Därför uttrycker vi inga sådana målsättningar nu.

Apropå Nuder – vem vill du ska ta över i s-toppen efter Göran Persson?

– Det har jag ingen åsikt om. Jag kommer att behandla vem det än blir med respekt.

– Jag kommer inte att underskatta någon.