
– Vi tycker inte att Fröken Ur har en så central roll idag som när Sveriges Radio startade med det. Då var det ju unikt. Idag finns det andra sätt att få reda på tiden, fortsätter han.
Men Fröken Ur har sina beundrare ute i landet, och de tycker inte att det är okej av radion att dumpa henne.

Fröken Ur själv, som i sin senaste reinkarnation heter Johanna Hermann Lundberg, känner inte till att radion valt bort henne när Sydsvenskan ringer. Men hon är inte vidare upprörd.

Hon kommer heller inte att sakna sin röst i radion.
– Jag brukar inte lyssna på radio vid den tiden, så jag har inte hört mig själv så mycket.
Men för den som saknar Fröken Ur finns fortfarande möjlighet att stilla sin abstinens: telefontjänsten dit man kan ringa och höra fröken läsa sina siffror kommer att finnas kvar.
Redan 1916 kom möjligheten att ringa ett telefonnummer och få reda på tiden,
men då var det växeltelefonister som läste upp tiden från en klocka på
väggen. 1934 installerades en maskin för tidgivning över telefon: Fröken Ur.
Den ursprungliga Fröken Ur var Eva Ulvby. 1956 ersattes hennes röst med
Berit Hoflings. 1968 läste Ebba Backman in en ny version av Fröken Ur.
Dagens moderna Fröken Ur heter Johanna Hermann Lundberg, som hette Johanna
Östlund när hon 2000 lånade sin röst till Fröken Ur.
Före 1879 hade vi i Sverige soltid. Det betydde att på varje ort var klockan
tolv när solen stod högst på himlen. Tidpunkten för när det här sker skiljer
sig med över 52 minuter mellan den östligaste och västligaste delen av
Sverige. Varje ort hade alltså sin egen lokala tid. När järnvägen
expanderade under mitten på 1800-talet insåg man hur opraktiskt
arrangemanget var. Mellan till exempel Göteborg och Stockholm skiljde det 24
minuter, och när Västra stambanan mellan de båda städerna invigdes 1862
införde man Göteborgstid som järnvägstid längs med hela sträckan. Många
järnvägsstationer hade klockor som visade dels lokal tid, dels järnvägstid.
Den 1 januari 1879 infördes en gemensam nationell tid i hela Sverige.
(Numret till Fröken Ur: 90 510)
17% är glada
50% är likgiltiga