Nya betyg från sjätte klass

Text: Erik Magnusson
Publicerad 14 mars 2007 2.44 Uppdaterad 15 mars 2007 17.25

Sverige.
Glöm G, VG och MVG. Och tänk bort 1, 2, 3, 4 och 5. Lägg i stället A, B, C, D och E på minnet.
De bokstäverna ska utgöra grunden för ett nytt betygssystem – redan från sjätte klass.

– Det finns ett behov av att kunna skilja mellan elever som anstränger sig och nästan når målen och elever som struntar i skolan, sade skolminister Jan Björklund (fp) när han presenterade den nya betygsskalan på en pressträff igår.



Enligt Björklund finns det ett behov av fler betygssteg. Redan idag kompletterar lärare och rektorer dagens tre betygssteg med egna informella betyg, exempelvis G+ eller VG-.


Björklund vill också tudela dagens IG-betyg (icke godkänd): betyget F ska i framtiden stå för underkänd, FX för att eleven deltagit så lite på lektionerna att det inte går att sätta ett betyg.


De nya betygen ska under det närmaste halvåret tröskas i en arbetsgrupp inom regeringskansliet och kommer att kunna förverkligas tidigast under höstterminen 2010.

Men det nya betygssystemet kan också dra ut på tiden.


Blir det ett maktskifte även vid nästa val finns det risk för att den tänkta betygsreformen går om intet.

Marie Granlund, socialdemokraternas skuggminister för skolfrågor, är nämligen starkt kritisk mot att Jan Björklund inte vill låta en parlamentarisk utredning titta på betygen.


– Vi socialdemokrater får inte vara med på nånting. Det hade varit bra för regeringen att diskutera skolfrågor med oppositionen. Det kan ju bli jobbigt för lärare och elever att byta skolpolitik vart fjärde år, säger Granlund.


Socialdemokraterna ser Jan Björklunds nya sjugradiga betygsskala som en återgång till 50-talet.

– Vi är rädda för att betygen bara blir ett mått på mätbara kunskaper där eleverna jämförs med varandra. Det kan leda till ökad stress i skolan, säger Marie Granlund, som dessutom tycker att det är för tidigt att införa ”en sorteringsskola” redan i sjätte klass.

– Vi tycker att det räcker med betyg i årskurs åtta.


Vänsterpartiet ser både det gamla och det nya betygssystemet som kunskapsfientligt. De föredrar utvecklingssamtal och individuella utvecklingsplaner.


Miljöpartiet vill ersätta betygen med utvecklingssamtal och utförliga skriftliga rapporter.

Så länge betygen finns kvar vill mp att de ska kunna överklagas och överprövas.

FAKTA: BETYG FÖRR OCH NU


Grundskolans nuvarande betygssystem med de tre stegen Godkänd, Väl godkänd och Mycket väl godkänd infördes hösten 1995. Den elev som inte blir godkänd i ett ämne får heller inte betyg i det.

Betygen är målrelaterade — varje betygssteg ska svara mot en viss kunskapsnivå.

Eleverna får betyg i årskurs 8 och 9.

Före det nuvarande betygssystemet fick eleverna sifferbetyg, lägst 1 och högst 5. Betygen var relativa, vilket innebar att en viss andel elever skulle ha ett visst betyg enligt en normalfördelningskurva. Av alla elever i landet i samma årskurs och ämne fick de flesta, 38 procent, medelbetyget 3. Sju procent vardera fick det lägsta respektive högsta betyget.

Fram till 1962 användes bokstavsbetyg i hela skolsystemet. Betygsskalan var sjugradig: A, a, AB, BA, B, BC och C. Bokstavsbetygen var ibland också försedda med plus eller minus. Toppbetyget A stod för Berömlig, C för Otillräcklig.

Fram till 1960-talet gavs tregradiga betyg i uppförande och ordning. Ett A ansågs vara det normala, ett B eller C definitivt inget att visa upp.

Större eller mindre text



19 läsare har reagerat på denna artikel

42% är glada

5% är likgiltiga

5% är nyfikna

47% är arga


Hur reagerar du på "Nya betyg från sjätte klass"?
  • Du milde...
  • På mycket kort tid skall man även reformera grund- och gymnasieskolan, skriva helt eller delvis om skollagen, genomföra auktorisation mm mm. Detta innan år 2010. Ärligt nog säger man att det är med hänsyn till nästa val men INGEN av mina kollegor förstår hur detta skall gå till när man dessutom säger att det skall ske i samråd med skolorna... Vi kommer att duka under av arbetsbelastning. Eller som en kollega sade: Var skall vi få den tiden ifrån? Vem skall betala den övertiden?
  • Mats
  • onsdag 14 mars 2007 kl 07:36
  • Helt OK
  • Det är ju inte konstigare än när man själv gick i skolan. Då var betygssystemet 1-5, där 5 var bäst, 3 godkänd och 1 sämt. De kunde lika bra behållit det systemet, för det fungerade bra.
  • Lena
  • onsdag 14 mars 2007 kl 08:03
  • Betygen
  • A,B,C,D,E. Låt A,C,E få tydligt beskrivna betygskriterier (som G,VG,MVG idag) och låt B och D bli betyg som täcker de elever som hamnar mellan de olika facken! Låt oss slippa fem olika beskrivningar.
  • Gunnar
  • onsdag 14 mars 2007 kl 08:08
  • Som sagt...
  • ...i inlägg innan, 5-gradigt har systemet varit innan utan att någon tog skada av det. Skolans problem ligger väl knappast i vilken betygsskala som används. Däremot kan jag förstå förvirringen och extrajobbet som dessa ständiga ändringar medför - ändra om det ska ändras men tänk efter innan så att ändringen får bestå!
  • Annika
  • onsdag 14 mars 2007 kl 08:11
  • Ja!
  • Fler och fler signaler från den nya regeringen tyder på att skolan skall få bli skola igen. Visst blir det tufft för skolorna att ställa om, men sedan jag började arbeta som lärare 1998 har det i alla fall varit ständiga omställningar. Nu kanske det kan bli en omställning till något vettigt, åtminstone?
  • Malin
  • onsdag 14 mars 2007 kl 09:09
  • Gradera inte de som ej uppnått målen
  • Vad 17 är det för mening att ha en betygsskala med två underkända steg? Antingen är man godkänd eller så är man det inte. Att gradera de som inte uppnått målen är lika perverst nu som det var på 1-5-tiden, där 1 och 2 i praktiken var underkänt eftersom 3 (och i vissa fall 4) krävdes för behörighet till universitet/högskola.
  • Jens Ingloff
  • onsdag 14 mars 2007 kl 09:53
  • Betygens betydelse för kunskap...
  • Om nu regeringen anser att betygen har avgörande betydelse för kunskapandet i skolan, varför inte då införa den hela vägen i skolsystemet, 6-åringarna i förskoleklass skall väl även dem lära sig något?
  • Lars
  • onsdag 14 mars 2007 kl 09:53
  • Relativt eller målrelaterat
  • Om ECTS-skalan fullt ut skall bli gemensam i Europa, får antingen Sverige överge målrelaterade betyg eller får alla de som använder relativa (som vi blev av med när 1-5 övergavs) anpasa sig till oss. Vad tror ni är troligast? :-)
  • Jens Ingloff
  • onsdag 14 mars 2007 kl 10:14
  • Relativa betyg dåliga
  • Det finns flera problem med relativa betyg. Ett är att eleverna inte får veta vad som krävs för att uppnå ett visst betygssteg, eftersom kriterierna beror på kollektivets prestationer. Ett annat är att betygen inte går att jämföra, eftersom det relativa gör att ett och samma betygssteg kan betyda olika från år till år och skola till skola. Med målrelaterat går det däremot att klart och tydligt utläsa vad ett visst betygssteg innebär.
  • Jens Ingloff
  • onsdag 14 mars 2007 kl 10:30
  • Rättvist av Folkpartiet
  • Detta är mycket bra tycker jag. Betygssystemet blir mer rättvist och visar tydligare vilken kunskapsnivå som eleverna ligger på. Ett "G" är ju för brett och kan innefatta både jätteduktiga och jättekassa elever.
  • Johan C
  • onsdag 14 mars 2007 kl 11:05
Mest läst på Sverige
Artiklar som berör detta

Så tycker eleverna

emo

Lärarfacken kräver politiskt samarbete

emo
Mer från Sverige
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu


© Sydsvenska Dagbladet AB 2011  Ansvarig utgivare: Daniel Sandström  Nyhetsredaktör: Teresa Lindstedt  Nyhetschef: Niklas Lundell
Nyhetstips: 71234@sydsvenskan.se  Telefon webbredaktionen: 040-28 12 34  Telefon växel: 040-28 12 00  Fax: 040-93 54 75 
Postadress: Sydsvenskan 205 05 Malmö  Besöksadress: Krusegatan 19 Malmö