– De aggressiva hundarna måste bort. Det är en samhällelig uppgift att se till att folk kan vistas tryggt ute på gator och torg, säger han.

– Det kan vara den som använt sin hund som brottsverktyg, och till exempel bussat den på någon i syfte att misshandla. Men också den som låtit sin hund gå till angrepp mot andra människor eller djur utan att ingripa, säger Lisen Sjöling, departementssekreterare på Jordbruksdepartementet.
I dag har polisen små möjligheter att ingripa mot aggressiva hundar.
Den hund som polisen får ta från ägaren tas ska ha ”benägenhet att bita”. Det betyder vanligen minst två bett mot människor. Hundar som biter andra hundar kan polisen inte göra något åt.
– Upprepning ska inte vara nödvändig för att samhället ska vidta åtgärder, säger Eskil Erlandsson.
Överåklagare Sven-Erik Alhem vill att polisen ska få avliva vid första tecken på aggressivitet.
– Hänsynen till människors säkerhet måste gå före, säger han.
Den nya lagen ska innehålla en trappa med åtgärder: kopplingstvång, munkorg, ägaren fråntas hunden och i sista hand ett förbud mot att ha hund.
– Vi har ännu inte bestämt om man ska kunna få böter, säger Eskil Erlandsson.
Men att förbjuda någon hundras är inte aktuellt. Detta trots att kamphundar, som utgör ungefär en procent av samtliga hundar i Sverige, svarar för tio procent av alla angrepp mot människor och djur.
Som jordbruksministern ser det hänger problemen inte ihop med vissa raser, utan med vissa ägare.
– Även av såkallade kamphundar är de flesta helt ofarliga familjemedlemmar, säger han.
Jan Erikson, ordförande i Sydskånska kennelklubben är inne på samma linje.
– En dålig ägare som missköter sin hund kan få så gott som alla hundar, både små och stora, farliga för sin omgivning.
% är glada
% är likgiltiga