Frivillig pcb-sanering för trög - nu är lagen här

— Man kommer inte ens att hinna inventera problemet i tid, säger Magnus Lunderot som sedan många år driver ett företag i branschen.

För tio år sedan åtog sig byggsektorn, genom sitt kretsloppsråd, att på egen hand och utan tvång se till att pcb-haltiga fogar slipades bort.

Intresset från fastighetsägare och kommuner har dock varit måttligt. En uppskattning säger att endast 15 procent av det giftiga materialet har ersatts.

— Byggsektorn och fastighetsägarna får underbetyg, säger Björn Funke på Svenska fogbranschens riksförbund.

Men Funke kritiserar samtidigt statsmakten som å ena sidan länge talat om fogarna som ett stort problem, men å andra sidan inte velat bjuda till med bidrag.

— Det hade legat ett symbolvärde i ett bidrag, säger han.

Byggsektorns kretsloppsråd skyller det dåliga utfallet på dåvarande miljöministern Kjell Larsson.

— Han tyckte att det frivilliga arbetet fick för långsamt och började utreda för den lag som kommit först nu. Under tiden som vi väntat, hann luften gå ur branschen, säger Per Liljehorn, sekreterare i kretsloppsrådet.

Den nya lagen trädde i kraft i förra månaden.

Kraven på fastighetsägare och kommuner är att alla byggnader som uppförts mellan åren 1956 och 1973 i ett första steg skall inventeras.

Senast 2011 skall bostadshus ha sanerats från eventuell PCB och industribyggnader ges ytterligare två år.

I kommunernas skyldighet ligger att föra register över berörda fastigheter och att kontrollera att saneringen görs på rätt sätt.

Landskrona är ett exempel på en kommun som först nu börjat informera fastighetsägarna om deras skyldigheter.

— Detta är ett väldigt stort jobb för oss, säger Emelie Jönsson på miljökontoret där det ännu inte lagts upp några rutiner för hur arbetet skall bedrivas.

Det är huvudsakligen i storstäderna som jakten på PCB-fogarna inletts på allvar.

Malmö började ta krafttag för tre år sedan och har byggt upp ett register på 2 900 huskroppar som byggts under de aktuella åren. Hälften av husen är nu inventerade och 280 byggnader har hunnit saneras.

— Vi behövde inte vänta på den nya lagen utan har använt oss av miljöbalken, säger Kristina Lembre på miljöförvaltningen.

Malmö har också valt att lägga ett milt tvång på fastighetsägarna. För varje år som går utan att byggnaden friskförklaras kostar det 800 kronor. Kristina Lembre säger att avgiften också fungerar som en påminnelse om ett arbete som måste göras.

Entreprenören Magnus Lunderot säger att Skåne totalt sett ligger så långt efter med PCB-saneringen att tidsrymden som lagen ger långt ifrån kommer att räcka.

— Med den takt som arbetet nu bedrivs dröjer det till år 2020 eller 2025 innan den sista fogen är borta, säger han.