Forskare avvisar skärpta straff

Regeringen vill ändra praxis som innebär att de hårdaste straffen på skalan bara används vid specifika fall. En utredning skall se över om straffet ska bli hårdare när en brottsling tidigare dömts för liknande brott eller begått flera brott på en gång. Men också om förmildrande omständigheter ska få större genomslag så att straffen i vissa fall blir lindrigare. Avsikten är att markera en skärpt syn på allvarliga våldsbrott.

Jerzy Sarnecki talar om två huvudsyften med fängelsestraff – avskräckning och att hindra personer från att begå nya brott. Han tror inte att en skärpning bidrar till någotdera.

– Tanken med hårdare straff är att människor skall avstå från vissa handlingar eftersom de vet att det får obehagliga följder. Men frågan är om det fungerar vid våldsbrott som ofta begås i hastigt mod och under påverkan av alkohol. Många våldsbrottslingar har dålig självkontroll och tänker snarare för stunden än på lång sikt. Så där kan man inte vänta sig någon stor effekt, säger han.

Ett argument för längre straff är att brottslingen under fängelsetiden inte kan begå nya brott.

– Det fungerar bäst på de dömda som är våldsbenägna och har stor återfallsrisk. Men för att det skall synas i brottsstatistiken måste man höja straffen mycket kraftigt, säger Jerzy Sarnecki.

Han nämner USA som exempel. Där har straffen skärpts kraftigt och antalet fångar femdubblats. Brottsligheten har sjunkit med 40 procent av flera skäl, varav ungefär en fjärdedel av minskningen kan kopplas till de skärpta straffen.

Det finns flera orsaker till den begränsade effekten. Gruppen våldsbenägna återfallsförbrytare är relativt liten bland dem som döms för våldsbrott. De flesta dömda återfaller inte oavsett om de får ett längre eller kortare straff. Att upptäcktsrisken är liten bidrar också. Det senare beror på att många våldsbrott inte anmäls eller begås av okända personer som polisen inte lyckas spåra.

Ytterligare ett argument för skärpta påföljder skulle kunna vara ren bestraffning – att en brottsling förtjänar ett större lidande än vad dagens straff ger.

– Straffsatserna får inte avvika för mycket från människors rättsuppfattning. Men som forskare måste jag se till samhälls-effekterna där det viktigaste är att förebygga nya brott, säger Jerzy Sarnecki.