Gränshindren består trots goda intentioner

Men de flesta gränshindren finns kvar.

I bästa fall har man satsat på att genom ökad information förklara för företag och privatpersoner hur gränshindren ser ut och hur man ska kunna leva med dem.

Gränshinder finns inte bara i Öresundsregionen, utan mellan alla de nordiska länderna. I april 2002 presenterade den finske samarbetsministern ambassadör Ole Norrback rapporten ”Nordbornas rättigheter”.

Året därpå ägnade den tidigare danske statsministern Paul Schlüter tio månader åt att utreda hur gränshindren skulle kunna tas bort.

Sedan han presenterade sin rapport har Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet gjort upprepade uttalanden om att gränshindren måste tas bort. Men de allra flesta gränshindren finns fortfarande kvar.

Flest hinder finns det inom socialförsäkringsområdet. De drabbar enskilda personer exempelvis i samband med födslar, arbetslöshet eller långtidssjukdom.

Men det är också problem för pensionärer som arbetat i olika nordiska länder. Även äktenskaps- och familjelagstiftningen skiljer sig åt.

Också för företagen finns det en lång rad olika gränshinder när det gäller exempelvis skattefrågor, banktransaktioner och arbetsmarknadslagar.

På utbildningsområdet har det sedan länge funnits möjligheter att fritt söka utbildning eller tjänster vid universitet och högskolor i Norden.

Men att den högre utbildningen nu håller på att samordnas beror inte på någon framgång när det gäller det nordiska samarbetet.

Istället är det en europeisk överenskommelse – den så kallade Bologna-processen – som ska göra den högre utbildningen likvärdig i hela Europa.

När den svenske arbetsmarknadsministern Sven Otto Littorin och hans danske kollega Claus Hjort Fredriksen på torsdagen skrev under en ny deklaration om att minska gränshindren lät reaktionen inte vänta på sig.

Bläcket har inte hunnit torka förrän Sydsvenska Industri- och Handelskammaren skickade ut en skarpt formulerad kritik.

– Återigen klarar man bara av att visa goda intentioner. Det räcker inte. Det vi behöver är handlingskraft och konkreta förslag på lösningar. Deklarationen innehåller ingenting nytt. Den kan bara ses som ett försök att skapa ett alibi för handling istället för att agera med handlingskraft, säger Stephan Müchler, vd för Sydsvenska Industri- och handelskammaren.