Danskarna firar skänken från ovan

Text: Karen Söderberg
Publicerad 14 juni 2007 23.30 Uppdaterad 14 juni 2007 23.30

Sverige.
Idag är det extra rödvitt i Danmark. Det är Danska Flaggans Dag eller Valdemardagen som den kallas här. Den 15 juni för exakt 788 år sedan föll Dannebrog, den rödvita nationalsymbolen, ned från himlen ivägsänd av Gud.

KÖPENHAMN. År 1219 var kung Valdemar II på korståg i Baltikum. Med 1500 långskepp och två biskopar ombord hade han landat på Estlands norra kust i början av juni. Uppgiften var att kristna esterna. Men de var motvilliga.

På kvällen lördagen den 15 juni slog esterna och deras allierade tillbaka, fräckt nog från flera håll och just som de danska trupperna hade ätit kvällsmat.


Illustration: Ursula Wilby
När allt hopp tycktes vara ute för korsfararna, ingrep Gud själv. Som ett svar på deras alltmer desperata böner, gav han dem Dannebrog och ett löfte om att de i detta tecken skulle segra.

Det gjorde de, förstås.

Legenden om Dannebrog har varit inspriationskälla för konstnärer av många slag, men historikerna har inte låtit sig övertygas.

En hypotes går ut på att den rödvita korsflaggan var en krigsherres symbol som samlade styrkorna.

En annan hänvisar till Johanniterordens rödvita korssymbol. Sambandet skulle vara biskop Theoderik av Estland, en av de två som reste med Valdemar, och som hade haft kontakt med ordens kloster i Danmark.

Möjligen fanns en föregångare till Dannebrog, en röd fana med en svart korp som danske kungen Knud den Store ska ha krigat under i England på 1000-talet.


Hur det nu än ligger till är Dannebrog en av världens äldsta flaggor. Den allra äldsta som fortfarande är i bruk, hävdar många danskar.


Genom seklerna var flaggan kungens, rikets och maktens symbol och så ser man också i dag på flaggan i många länder. I Danmark upphävdes flaggförbudet 1854. Därmed fick vanliga danskar rätt att flagga.

Det gör de gärna.

Dannebrog är den nationella symbolen, men den är också en omtyckt festsymbol. Den pryder julgranar. Den glöder på kinder vid sportevenemang. Kungligheter tas emot av pappersflaggviftande barn. I koloni- och villaträdgårdar hissas flaggan för att det är sommar, fest eller söndag.

Födelsedagsfirande, jubiléer och festivaler kräver flaggor. Villafolket sätter flaggor längs sandgången när det är fest på gång. I hyreshusen klistrar man pappersflaggor på dörren och sätter ut en storflagga på trästång framför lägenhetens entré.

Så hårt har folket hållit fast i nationalsymbolen att Dannebrog aldrig kunnat erövras av extremistiska nationalister.

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Danskarna firar skänken från ovan"?
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu