Mat från stenåldern tvingar ner blodsockret

Text: Marianne Hedenbro
Publicerad 19 juli 2007 23.30 Uppdaterad 22 juli 2007 16.002007-07-19 23:30:33

Lund. Avsikten med studien var att ta reda på om blodsockret påverkas olika av stenåldersmat och traditionellt hälsosam mat, baserad på fullkorn, magra mejeriprodukter, mycket grönsaker och lite fett, typisk för Medelhavsländerna. Det är den kost som rekommenderas till bland andra diabetiker.

Stenåldersmat består av magert kött, fisk och skaldjur, frukt, grönsaker, rotfrukter, ägg och nötter.

29 personer deltog, alla tidigare hjärtpatienter, som ofta har höga blodsockervärden. De lottades i två grupper som åt antingen stenåldersmat eller Medelhavskost i tolv veckor. I den grupp som åt stenålderskost sjönk blodsockret med 37 procent, från i genomsnitt 9 till 5,6 millimol per liter. Halterna har mätts två timmar efter sockerbelastning.

– Alla i gruppen sänkte sitt blodsocker till normala värden, berättar Staffan Lindeberg.

I den grupp som följde en diet med Medelhavsmat ändrades blodsockret inte alls lika mycket.

Båda grupperna gick ner ungefär lika mycket i vikt men de som åt stenåldersmat minskade mer om midjan, 5,6 mot 2,9 centimeter för deltagarna i den andra gruppen.

– Stenåldersmat ger en fjärdedel färre kalorier men samma mättnad, eftersom maten fyller mer. I all annan kosthållning måste man hålla igen för att minska mängden kalorier, kommenterar Staffan Lindeberg.

Han tillägger att fler och fler studier visar att människor lever friskare om de minskar sitt näringsintag och att detta i sig kan ha gett det goda resultatet för stenåldersmaten. Men han tror att valet av matvaror har mer med saken att göra.

– Diabetiker är rädda för att frukt ska höja deras blodsocker men de som åt stenåldersmat åt mer frukt än de som åt Medelhavskost. Ändå gick deras blodsocker ner, säger Staffan Lindeberg.

Den avgörande skillnaden mellan grupperna, anser han, är att stenåldersmat saknar mjölkprodukter och spannmål. De blev stapelvaror i vår kost när människan gick från jägare och samlare till jordbrukare och boskapsskötare.

Det hände för 10000 år sedan i Mellanöstern, för 5000 år sedan på våra breddgrader. I ett evolutionsbiologiskt perspektiv är det en mycket kort tid i människans flera miljoner gamla historia.

– Mjölk och spannmål innehåller ämnen som påverkar vår ämnesomsättning på sätt som vi inte riktigt förstår än men som kan vara skadliga, särskilt i de mängder som den moderna människan äter dem.

Bäst studerat är vetelektin, ett protein med en bit kolhydrat, som binder sig till mottagaren för insulin och aktiverar den mer än vårt eget insulin gör. Överaktivering kan leda till att vi får svårare att ta hand om kolhydrater och att blodsockret därför blir för högt.

– Det finns en romantisk syn på växternas kemikalier som ”naturens apotek” men tusentals av dem finns till enbart för att försvara växterna. Vi har all anledning att vara försiktiga med dem, säger Staffan Lindeberg.

Han befarar att överkänslighet mot gluten bara är toppen av ett isberg av ämnen som människan inte tål.

– Men det är ytterst få som förstår betydelsen av detta. Vi behöver ett genombrott för forskningen om stenåldersmat.

Staffan Lindeberg hoppas att hans undersökning är det genombrott han väntar på. Han räknar i varje fall med att den kommer att väcka debatt.

Undersökningen publiceras inom kort i tidskriften Diabetologia.

Större eller mindre text

• Mjölk har vi alltid druckit
• Staffan Lindeberg skriver: "� Mjölk och spannmål innehåller ämnen som påverkar vår ämnesomsättning på sätt som vi inte riktigt förstår än men som kan vara skadliga, särskilt i de mängder som den moderna människan äter dem." Mjölk har vi alla druckit, däggdjursungar klarar sig inte utan denna initiala föda. Och denna föda innehåller mycket av det nyttiga mättade fettet som vi behöver för att utveckla hjärnan. Dagens kost innehåller för litet nyttigt mättat fett och för mycket kolhydrater.
• Björn Hammarskjöld
• fredag 20 juli 2007 kl 09:28

• Stenåldersmat, tillagas hur
• Ett intressant resultat på en forskningsstudie men artiklen är bara halv. Varför inte även ge exempel på en veckomatsedel samt hur de olika rätterna kan tillagas. Recept, recept och recept önskas så att man kan prova själv och se om/hur det smakar.
• Rolf H
• fredag 20 juli 2007 kl 09:55

• Nomadiserande boskapsuppfödare.
• Har inte människan varit nomadiserande boskapsuppfödare under mycket längre tid än hon varit jortbrukare? Jag skulle vilja påstå att vi varit det såpass länge att generna för att klara av mejeriprodukter skall ha spridit sig ganska väl, om än inte till hela jordens befolkning. Däremot har vi varit jorbrukare för kort tid för att anpassa oss till att äta gräsfrön. Och rötter har tidigare varit nödmat som man huvudsakligen ätit när det varit det enda alternativet till att svälta.
• Kenneth Ekdahl, Lindome
• fredag 20 juli 2007 kl 16:32

• För mycket kolhydrater.
• Hade jag ätit så mycket frukt och rotfrukter och så lite fett hade jag gått upp de 36 kg jag gått ner senaste året. För mer information sök på ordet LCHF på nätet.
• Kenneth Ekdahl, Lindome
• fredag 20 juli 2007 kl 16:35

• Balanserad kost viktigast.
• Oavsett om det gäller att äta lite fett eller lite kolhydrater, samt att proppa i sig proteiner, så är alla metoder förkastliga. Ett överskott av skadliga fetter sätter sig i blodet, och leder till hjärt och kärlsjukdomar, medan ett överskott av kolhydrater eller proteiner, omvanlas till fett och lagras i våra fettceller. Det absolut bästa är att äta det kroppen behöver och inte mer. Man får lära känna sin kropp om man vill äta rätt. Ingen diet är universell och passar alla.
• Antropos
• fredag 20 juli 2007 kl 17:16

• Mjölk är inte naturligt
• Vuxna människor har endast druckit mjölk i ca 10000. Det är vad de flesta arkeologer tror. Under denna tid har folkgrupper i europa och nordafrika utvecklat enskilda mutationer som skyddar från överkänslighet för mjölk. Någon egentlig anpassning för att dricka mjölk har dock inte skett. T.ex. så är höjer mjölkprotein insulin-nivåerna, vilket stimulerar fettinlagringen.
• Erik
• fredag 20 juli 2007 kl 18:20

• Insulin
• Mjölken höjer knappast blodsockret och därmed insulinet lika mycket som söt frukt. Stämmer mitt resonemang så innebär det att vi druckit mjölk såpass länge att tolerans uppstått, dock inte så länge att denna tolerans spridit sig till hela mänskligheten. Homegeniserad mjölk är så finfördelad att dess fett tränger igenom tarmarna, oskadad mjölk kommer ut i kroppen först när fettet brutits ner till sina beståndsdelar. Med homegeniserad mjölk får vi icke arteget fett i kroppen vilket inte är bra.
• Kenneth Ekdahl, Lindome
• fredag 20 juli 2007 kl 19:55

• Fett
• Att stenpldersmänniskorna skulle ha kastat bort de näringsrikaste delarna av köttet, fettet, ställer jag mig också mycket tvivlande till. Man vet t.ex. att apache-folket helst dödade de gamla bufflarna eftersom de hade mest fett.
• Kenneth Ekdahl, Lindome
• fredag 20 juli 2007 kl 19:57

• Svar till Antropos
• Den enda vetenskapliga studien som kan visa några negativa effekter av mättat fett är den som Ansel Keys gjorde, och den är sedan länge avslöjad som grovt forsknigsfusk. Däremot finns det gott om studier som visar att de som äter mer mättat fett och mindre kolhydrater löper mindre risk för såväl hjärtsjukdom som fetma och andra problem. Det är tragiskt att prestigen gör att våra myndigheter inte kan acceptera det, utan hellre låter fler dö.
• Kenneth Ekdahl, Lindome
• fredag 20 juli 2007 kl 20:03

• ???
• Var vi feta för 1000-tals år sedan? Det är väl endast de senaste årtiondena som fetman har ökat alarmerande, så det är knappast matens fel, utan vår otroligt lata livsstil som är boven?! Vi vräker i oss mat och latar oss hela dagarna. Frosseriet är boven, inte vissa specifika matvaror. Före stenåldern åt vi kadaver och benmärg, samt nötter och bär och annat som fanns i människans väg. Och livslängden?? Inte blev man nittio i alla fall. Det var inte bättre förr.
• Olof
• fredag 20 juli 2007 kl 23:22