Björklund vill ta kontrollen över religiösa friskolor

LANDSKRONA. Skolminister Jan Björklund vill skärpa lagen för religiösa friskolor. Skolverket ska få större makt att granska såväl kristna som muslimska skolor – samt deras bidragsgivare.
– Jag är mycket oroad över tendenser till ökad extremism i vissa friskolor.

Inom kort får skollagsutredningen direktiv att ta fram lagförslag. Det är en bra dag för skolminister Jan Björklund. Konferenssalen i hotell Öresund är fylld till sista plats av lärare som att döma av instämmande nickar och susande bifall är lika trötta som Björklund på den svenska ”flumskolan.”

På väg till Landskrona har han konstaterat att han är toppnyhet i två stora dagstidningar. Göteborgsposten har slagit på att Björklund vill införa skadestånd för kommuner som inte fixar dagisplats inom fyra månader.

Svenska Dagbladet har gjort ett nummer av att han vill återförstatliga skolan – trots att det inte kommer att bli av, eftersom de tre andra borgerliga partierna är emot.

Nu står den blivande folkpartiledaren, som i snart ett år varit skolminister, under en jättelik kristallkrona framför två hundra lärare - och sågar den svenska skolan.
– Sverige har mest resurser i världen till skolan. Men resultatet är mediokert, säger han.

Jan Björklund talar fort och på bred västgötska. Han gestikulerar ivrigt med händerna och pekar ofta med hela armen, vilket kanske är en gammal vana från hans tolv år som yrkesofficer.

E

xemplen på allt som varit tokigt i skolan sprutar ur munnen på honom, ofta slutar de i ett skratt där han blottar en liten lilla lucka mellan sina framtänder.

Att skolminister Björklund vill införa krav och tydligare mål i skolan är ingen nyhet.
– Antag att man ska lära sig hoppa höjd. Är det svårare eller lättare om man har en ribba? frågar han retoriskt och belönas med en skratt från åskådarna.

Rätt svar: Naturligtvis är det bättre med ribba. Annars ser man inte hur högt man förväntas hoppa. Och efteråt vet man inte om man klarat höjden.

Ingen kan beskylla Jan Björklund för att ha legat på latsidan under sitt första år som minister. Skolan är det område där alliansregeringen kanske gått allra fortast fram:

Betyg redan från årskurs sex. Nationella prov införs från trean.Skärpta behörighetskrav för lärare är på gång. Och snart kommer en stor gymnasiereform där grundtanken är att åter göra skillnad på teoretiska linjer och yrkesutbildning.

Dessutom har Björklund tagit itu med disciplinen. Lärare får rätt att beslagta mobiltelefoner. Och om elever bråkar kan de numera flyttas till en annan skola, vilket bland annat Gustav Adolf skolan i Landskrona utnyttjat mot ett gäng femtonåringar som saboterade undervisningen.

Plötsligt håller Björklund upp ett gult och ett rött kort framför lärarna, likt en fotbollsdomare.
– Tänk om det inte fanns disciplin och regler i en fotbollsmatch. Om en spelare som sparkade en annan i skrevet inte blev utvisad. Skulle det skapa trygghet på plan?

När showen är slut får Björklund en slips av skolförvaltningens chef Ylva Rundström. Han stoppar den snabbt i fickan. Vi slår oss ner i en soffgrupp för att prata om hans nästa uppdrag: På landstingen i Västerås den 6-9 september väljs han till partiledare.

Det satt hårt åt innan Lars Leijonborg – Leijonkungen från succévalet 2002 – i våras insåg att han förbrukat gräsrötternas förtroende.

Vill du ha honom kvar i regeringen?
– Jag är helt öppen för det. Lars funderar på saken.

Blir det inte jobbigt för dig att ha din förre chef som underlydande?
– Det skulle det kunna bli. Men vi känner varandra så väl. Så vill han vara kvar så kommer det att funka.

Får du mer makt som partiledare?
– Ja, högst påtagligt. I en koalition är det ju partiledarna som bestämmer tillsammans. Vi har ett litet inre kabinett. När vi inte är överens är det där svåra frågor avgörs.
– Dessutom blir jag departementschef på utbildningsdepartementet.

Vilken betydelse har din bakgrund som major för dig som politiker?
– Rätt liten, tror jag. Motståndarna påstår att jag vill göra skolgården till en kaserngård. Jag var officer under kalla kriget då vår uppgift var att försvara Sverige från Sovjetunionen. Det är jag stolt över.

Ungdomsförbundet Lufs ordföran1de Frida Johansson Metso skrev nyligen: ”Jan Björklund är ansvarig för alla partiets dumheter”. Hon är kritisk till den senaste tidens krav och hårda tag. Blir det någon ändring av folkpartiets linje?
– Jag har ju suttit i partiledningen väldigt länge. Så det är klart att jag är medansvarig för allt.

Är du en ideologisk kopia av Leijonborg?
– Kopia är ett konstigt ord. Men vi har stått varandra nära. Vi har under ett antal år genomfört en förskjutning i politiken som jag vill fortsätta. Förr betonade folkpartiet medborgarnas rättigheter. På senare år har vi betonat att om människor ska ha mycket frihet måste då också ta stort ansvar.
– Om du får gå gratis i skolan är det något samhället ger dig. Då är du skyldig att anstränga sig.
– Om du kommer till Sverige som invandrare ska vi medverka till att du blir integrerad. Men du har också själv ett stort ansvar att se till att du kommer in i samhället.

Ni har gått från ”snällism” till kravliberalism?
– Innebörden i liberalismen är att folk ska ha mycket frihet. Men det förutsätter ett stort ansvar.

I Danmark rasar en debatt om krav och individens ansvar. Liberala venstres chefsideolog Claus Hjort sa: ”Klaga inte om dina föräldrars ålderdomshem är sjabbigt, måla om det själv!”
– Grundidén att individen måste ta ansvar och inte lita på att samhället ska fixa allt delar jag. Vi ser att ungdomar lever osundare. Sitter framför datorn och äter snabbmat. Då kräver många föräldrar att skolan måste ingripa. Den typen av inställning måste vi ändra.

Folkpartiet har väl hämtat inspiration från just venstre och Anders Fogh Rasmussen?
– Jag tycker att den danska borgerliga regeringen gått fel när det gäller invandringspolitiken. Det beror till stor del på beroendet av Dansk Folkeparti. Men när det gäller den övriga politiken har de varit väldigt framgångsrika.

Vad tycker du om religiösa friskolor?

– Jag är mycket oroad över de tendenser till ökad extremism vi ser i vissa skolor.

– Plymothbröderna är aktuella nu. En liten kristen sekt som tar avstånd från västerländsk civilisation och vill driva egna skolor för att skydda sina barn.

– Vi ser muslimska friskolor växa fram i storstäderna där man har som idé att på religiös grund avskilja sig från resten av samhället.

– Jag vill skärpa lagen och ger inom kort skollagsutredningen tilläggsdirektiv att titta på hur det ska gå till.

På vilket sätt ska reglerna skärpas?
– I dag får en skola i stort sett tillstånd om den kryssar i en blankett att den tänker följa skollagen. Skolverket måste får större befogenhet att granska vilken värdegrund som finns hos de personer och organisationer som står bakom skolan. Och tillstånd måste kunna dras in mycket snabbare än i dag.

– Sen handlar det om finansieringen. Vi har en muslimsk friskola i Örebro som får stora belopp från en wahabitisk organisation i Saudiarabien. Waha bismen får ju talibaner att framstå som goda demokrater. Om en skola finansieras av någon med så avvikande värdegrund måste den kunna stängas.

Vill du fortfarande genomföra folkpartiets förslag om språktest för invandrare som vill bli svenska medborgare?
– Tankegången är riktig. Ska man leva i Sverige måste man lära sig svenska. Språket är själva nyckeln. Men vi har inte stöd inom alliansen så vi får väl fortsätta driva opinion.

Din fp-kollega Nyamko Sabuni vill ge invandrare som klarar sin Sfi-kurs ”några tusenlappar” i belöning. Du säger att det är en skyldighet att lära sig svenska. Ska man då ha betalt?
– Tankegången är riktig. Många invandrare går år ut och år in utan att klara kursen. Kan man snabbare få ut dem i arbete sparar samhället stora pengar. Då är den bonus Nyamko talar om marginell. Hennes idé är spännande, men kanske svår att genomföra.