Vapenexporten splittrar regeringen

Regeringen är djupt splittrad i synen på svensk vapenexport. Maud Olofsson (c) vill lätta på reglerna och ta större hänsyn till industrins behov.

– Vi bör modernisera lagstiftningen, säger näringsministern.

Men folkpartiet vill tvärtom strama åt reglerna. Och kd vill inte ändra något alls.

Svenska företag får enligt lag inte exportera krigsmateriel.

Trots det har försäljningen till utlandet ökat dramatiskt – inte minst efter USA:s invasion av Irak – och passerade förra året tio miljarder kronor.

All export bygger på de undantag som riksdagen beslutat om i sina riktlinjer till kontrollmyndigheten ISP (Inspektionen för strategiska produkter).

Där sägs att tillstånd till utförsel av krigsmateriel bara får ges om det är bra för försvaret eller Sveriges säkerhetspolitiska intressen.

Riktlinjerna slår också fast att vissa länder inte bör få köpa svenska vapen:

Stater som befinner sig i krig eller väpnad konflikt. Och stater som kränker mänskliga rättigheter.

Men som Sydsvenskan visat i tidigare artiklar rimmar verkligheten illa med regelverket.

Saab Bofors Dynamics exporterar flechettegranaten ADM 401 på specialorder från USA. Det svenska försvaret tänker inte köpa ammunitionen. Och något svenskt säkerhetspolitiskt intresse är svårt att se.

Svenska företag säljer massor av krigsmateriel till USA, vars trupper är indragna i dagliga strider i Irak. Med BAE Systems Bofors gps-styrda granat Excalibur tog amerikanerna i somras livet av den påstådde al-Qaida-ledaren Abu Jurah.

Sveriges regering har ingått ett militärt samarbetsavtal med Saudiarabien, som har ett svårslaget rekord vad gäller kränkningar av mänskliga rättigheter. Saab Microwave Systems förhandlar nu om försäljning av den flygande stridsledningscentralen Erieye och BAE Systems Hägglunds har fått ISP:s tillstånd att visa upp granatkastarsystemet ”Amos” i den saudiska öknen.

För två år sedan överlämnade regeringens utredare Anders Svärd (c ) ett förslag till dåvarande infrastrukturminister Ulrica Messing: Krut (Krigsmaterielutredningens betänkande).

Svärd ville tala klarspråk.

Han ville slå fast att export inte bara ska tillåtas av säkerhetspolitiska skäl. Utan också om det är bra för den svenska industrin.

Dessutom ville Svärd lätta på förbudet att exportera till länder som kränker mänskliga rättigheter. I hans förslag till riktlinjer står bara att mänskliga rättigheter ska ”beaktas”.

Men Svärds utredning hamnade i skrivbordslådan. Den socialdemokratiska regeringen kunde aldrig bli eniga om hur en proposition skulle se ut.

– Vi hade stora diskussioner om vad den propositionen skulle innehålla och därmed sköts det på framtiden, säger socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin.

Nu har alliansen ärvt frågan. Och den är djupt splittrad.

Centern vill fullfölja Krut-utredningen pragmatiska linje – och anpassa regelverket till verkligheten.

– Vi tycker att man bör modernisera lagstiftningen och göra den mer anpassad efter hur det ser ut i dag, säger Maud Olofsson.

Är det hyckleri att säga att man inte ska sälja vapen till länder som krigar eller kränker mänskliga rättigheter – och samtidigt exportera till USA och Saudiarabien?

– Jag skulle kanske inte kalla det hyckleri. Men över tid har tillämpningen av regelverket förändrats. Då finns det anledning att ha en diskussion om det inte bör förnyas, säger näringsministern.

Allan Widman, folkpartiets man i försvarsutskottet, håller med om att verkligheten inte stämmer med reglerna.

– Vi tycker oss se en skillnad mellan hur lagen ser ut och hur den tillämpas, säger han.

Men folkpartiet vill tvärtemot centern skärpa regelverket för att slå fast att Sverige tar moraliskt ansvar för i vilka länder svenska vapen hamnar.

– Vi vill att respekten för mänskliga rättigheter ska väga tyngre. Och vi vill dessutom ha ett uttryckligt demokratikriterium i riktlinjerna, säger Allan Widman.

Alf Svensson – kd:s ledamot i utrikesutskottet – står för en tredje linje inom alliansen: han vill inte ändra lagen alls.

– Den här debatten kommer vi aldrig ur, oavsett vilken lagtext vi har. Man kan använda ordet hyckleri, men man kan också tala om en gråskala. Det mesta här i världen är varken svart eller vitt, utan grått.

Alf Svensson exemplifierar med USA:s krig i Irak. Sverige måste ha frihet att fortsätta sälja vapen till USA, trots att det egentligen är emot vad lagen säger om att Sverige inte bör exportera till krigförande länder.

– Vi är så beroende av USA. Man kan inte ha en fyrkantig och konkret lag och försöka pressa ner verkligheten i den, säger Alf Svensson.

Krut-utredningens förslag om att export ska kunna ske enbart för att den gynnar industrin sågas dock av Alf Svensson.

– Det är inte fel att gynna industrin, men de försvars- och säkerhetspolitiska intressena måste finnas med. Båda hjulen behövs, säger Alf Svensson.

Så vems linje ska vinna? Hur ska regeringen kunna enas om en proposition när viljorna spretar så?

– Vi ser med spänning fram emot hur regeringen ska hantera frågan. Det borde komma en proposition snart, säger Urban Ahlin (s).

Försvarsminister Sten Tolgfors (m) är irriterad över socialdemokraternas otålighet. Som handelsminister hade han fram till för en månad sedan Krut-utredningen på sitt bord – nu är den hans efterträdare Ewa Björlings sak.

– I en interpellationsdebatt ställde socialdemokraterna krav på att ”nu måste en proposition komma”. Då svarade jag: hur kommer det sig att den här kritiken kommer efter valet när ni hade alla möjligheter att själva lägga fram något före? säger Sten Tolgfors.

Han antyder att en proposition kan dröja.

– Det pågår en beredning. Det är rimligt att vid ett regeringsskifte måste den nya regeringen få tid att jobba sig igenom frågan.

Under tiden fortsätter lagen att gälla: Sverige bör inte bevilja tillstånd till att sälja vapen till länder som ligger i krig eller kränker mänskliga rättigheter.

På papperet åtminstone.

I den riktiga världen skeppas tonvis med krigsmateriel till länder som USA, Pakistan och Saudiarabien.