GÄVLE. –Instegsjobben har gett för dåligt resultat. Det måste vi
ompröva, säger arbetsmarknadsminister Sven Otto Littorin till Sydsvenskan.
Sven Otto Littorin var en huvudrollsinnehavare här i Gävle i går när ombuden
på den moderata partistämman diskuterade jobb.
Han överöstes med beröm för att sysselsättningen i Sverige ökar och
arbetslösheten minskar, framför allt bland ungdomar.
De nystartsjobb som Littorin infört beskrivs som en succé, som överträffat
arbetsmarknadsministerns vildaste förväntningar.
Men på partistämman talas det tyst om att de instegsjobb som Sven Otto
Littorin införde den 2 juli blivit ett praktfiasko.
I flera län har inte ett enda instegsjobb skapats. Samtidigt som mer än 12
000 personer över hela landet fått ett nystartsjobb har bara 170 personer
tilldelats ett instegsjobb. Allt enligt Ams egna siffror.
I en intervju med Sydsvenskan gör Sven Otto Littorin ingen hemlighet av att han är besviken över resultatet.
–Utfallet för instegsjobben är för klent. Vi måste göra saker och ting
annorlunda – eller lägga ner.
Är instegsjobben feltänkta?
–Ja, eller så är det felkonstruerat. Eller felinformerat. Och därför måste
vi göra om dem.
Instegsjobben är subventionerade anställningar för personer som beviljats
uppehållstillstånd i Sverige under de senaste arton månaderna och som är
inskrivna på arbetsförmedlingen.
Grundtanken är att nyanlända invandrare snabbare ska komma in på den svenska
arbetsmarknaden. Regeringen har i år avsatt hundra miljoner kronor och
därefter fyrahundra miljoner kronor per år för instegsjobben.
Men som läget är nu kommer bara en bråkdel av de miljonerna att spenderas.
–Instegsjobben är en kombination av språkutbildning, arbetspraktik och
lönesubvention. Men något har gått snett. Det är något vi måste titta över.
Funkar det inte tillräckligt bra så gör vi om det, säger Sven Otto Littorin.
Littorin uppdrar nu åt sina tjänstemän att mer exakt försöka identifiera varför instegsjobben blivit ett misslyckande. Därefter ska han testa sig fram för att se vilken annan lösning som skulle kunna ”funka” för att få nyanlända invandrare i jobb.
–Och funkar det inte så överger vi det för att testa något helt annat som
förhoppningsvis funkar bättre, säger den moderate arbetsmarknadsministern.
Trots att arbetslösheten minskar är Sven Otto Littorin bekymrad över att
535000 personer fortfarande är förtidspensionärer och långtidssjukskrivna.
Och ändå säger sig 60 procent av förtidspensionärerna ha arbetsförmåga.
Därför vill Sven Otto Littorin pröva nya vägar för att locka dessa personer
tillbaka till arbetsmarknaden – vid sidan av de så kallade nyfriskjobb som
införs vid årsskiftet.
Han är beredd att införa en nyordning där förtidspensionen kan vila under
ett eller två år medan förtidspensionären prövar sina krafter i arbete.
Littorin vill också göra det möjligt för förtidspensionärer att anmäla sig som arbetslösa.
–Som reglerna är idag kan du som förtidspensionär inte skriva in dig på
arbetsförmedlingen. Det låter helt vansinnigt, men så är det. Det har
hittills varit förbjudet, säger Sven Otto Littorin.
–Vi ändrar på det. Även förtidspensionärer ska kunna söka arbete. Vi siktar på en ändring från den 1 januari. Det görs med hjälp av en ny förordning.
Instegsjobb med subventionerad lön på upp till 75 procent för
nyanlända asylsökande med uppehållstillstånd infördes den 2 juli. Jobben ska
kombineras med svenskstudier.
Nystartsjobb infördes den 1 januari 2007. Den som anställer någon som
varit sjuk eller arbetslös i minst ett år slipper betala arbetsgivaravgift
lika länge som personen varit borta från arbetsmarknaden, dock max fem år.
Nyfriskjobb införs den 1 januari 2009. Dessa statsstödda jobb riktas
till långtidssjukskrivna och förtidspensionärer. Ett företag som anställer
en långtidssjukskriven får dubbla arbetsgivaravgiften i bidrag.
0% är glada
50% är likgiltiga