På gång är också lagar om buggning och telefonavlyssning i förebyggande syfte.
De blodiga terrordåden i Madrid 2004 och London 2005 satte fart på EU-ländernas lagstiftning för att ge polisen bättre verktyg att avslöja terrorister och andra grova brottslingar.
Det lagförslag som utredaren Gudrun Antemar i går överlämnade till justitieminister Beatrice Ask bygger på ett EU-direktiv.
Enligt lagen blir telebolagen skyldiga att spara uppgifter om telefonsamtal, sms och e-post i ett helt år. Det handlar om hundratals miljoner samtal per år.
– Att lagra uppgifter i ett år är integritetskänsligt, medgav Antemar. Men uppgifterna får bara användas för att utreda allvarliga brott.
Telebolagen blir inte skyldiga att lagra själva innehållet i ett samtal. Däremot uppgifter om vem som har ringt, sms:at och skickat e-post till vem. När det gäller mobiltelefoner ska det också framgå var telefonen geografiskt befann sig vid samtalet.
Tanken är att polisen, när den utreder ett brott som kan ge minst två års fängelse, ska få ut uppgifterna av operatören.
Redan i dag använder polisen den här typen av information. Telebolagen sparar frivilligt vissa uppgifter kortare tid, bland annat för fakturering av kunder. Den nya skyldigheten att lagra informationen i ett helt år beräknas kosta bolagen 200 miljoner kronor per år, något som Telia och Telenor har protesterat mot.
Lagringen av trafikdata ökar myndigheternas möjligheter att kontrollera sina medborgare. Men det är inte den enda lagen av det slaget som är på gång.
Riksdagen kommer senare i höst att lagstifta om buggning – polisen får rätt att gömma mikroner i misstänkta brottslingars hem.
Dessutom ska polisen få möjlighet att sätta in vanlig telefonavlyssning i förebyggande syfte – det vill säga inte bara för att avslöja en brottsling, utan också för att avvärja brott som kan begås i framtiden.
Drivande bakom alla dessa lagar var den socialdemokratiske justitieministern Thomas Bodström.
Våren 2006 framtvingade centern och kristdemokraterna tillsammans med vänstern och miljöpartiet att frågan lades på is i ett år. Nu har alliansregeringen pratat sig samman. De nya tvångsmedlen ska omgärdas med större rättssäkerhet. Medieredaktioner får inte buggas (eftersom det skulle hota yttrandefriheten). Dessutom har skrivningarna om när förebyggande telefonavlyssning får sättas in skärpts en aning.
Under nästa år hamnar ytterligare an avlyssningslag på riksdagens bord.
Det gäller signalspaningsorganet FRA (Försvarets radioanstalt). Hittills har FRA ägnat sig åt att avlyssna kommunikation i etern för att avslöja hot mot rikets säkerhet. I framtiden ska FRA få koppla upp sig på telekablarna och avlyssna allt som passerar in och ut över Sveriges gränser.
Det här förslaget har alliansregeringen tagit fram. Och här är det socialdemokraterna tillsammans med vänstern och miljöpartiet som har utnyttjat en paragraf i regeringsformen som ger en minoritet i riksdagen rätt att förhala ett förslag som rör mänskliga fri- och rättigheter i upp till ett år.
Lagring av trafikdata. Teleoperatörer ska spara samtal, sms och e-post i ett
år.
Buggning. Polisen får montera in dolda mikrofoner i ett rum.
Preventiv telefonavlyssning. Polisen får sätta in telefonavlyssning för att
avvärja brott (inte bara när brott redan begåtts).
Försvarets radioanstalt. Spionorganet FRA får inte bara avlyssna etern utan
också trafik i kabel.
% är glada
% är likgiltiga