Skärpta lagar kan göra predikan olaglig

Regeringen står bakom lagen, men varnar i ett dokument till EU-nämnden för att yttrandefriheten kan påverkas.

När justitieminister Beatrice Ask kommer till Bryssel i nästa vecka ligger ett förslag till skärpning av EU:s lagstiftning mot terrorism på bordet.

Det går ut på att det inte längre bara ska vara brottsligt att planera och utföra terrordåd – utan också att uppmana, rekrytera och utbilda för terrorism.

Skärpningen kan innebära att exempelvis en imam i en källarmoské som hyllar martyrskap kriminaliseras. Liksom en domedagspredikant i någon sekt som uppmanar till våld. Det blir också ett brott att publicera instruktioner på internet över hur man tillverkar en hemmagjord bomb.

– Det här verkar konstigt. Jag är helt klart skeptisk. Yttrandefriheten i Sverige är helig och ska så vara. Jag är mycket orolig för det här, säger Ulf Holm, miljöpartiets man i EU-nämnden.

I dag ska Beatrice Ask redogöra för förslaget i nämnden. Av de dokument som justitiedepartementet lämnat in framgår att regeringen stödjer förslaget, som kommer från EU-kommissionären Franco Frattini.

”Kampen mot terrorismen är en viktig fråga för Sverige och EU. Det behövs effektiva metoder för att bekämpa den här typen av brottslighet.”

Men regeringen flaggar också för att EU-direktivet kan komma i konflikt med regler om yttrandefrihet i svensk grundlag: ”Förslaget rör handlingar som ligger i gränslandet mot utövandet av grundläggande friheter, såsom yttrande-, förenings- och religionsfrihet”, skriver departementet.

– Det handlar ytterst om vad man ska få säga och inte få säga. Då måste man självklart vara försiktig i lagstiftningen, säger Mattias Larsson, rättssakkunnig på justitiedepartementet.

I den svenska brottsbalken finns det i dag straffbestämmelser om medverkan, försök, förberedelse och stämpling till terroristbrott.

Men de EU-regler som nu är på gång går betydligt längre. Att i största allmänhet hylla terrorhandlingar och martyrskap är inte straffbart idag. Inte heller att på internet lägga ut ritningar på hur man bygger en bomb, om inte ritningarna kombineras med en direkt uppmaning att spränga en viss byggnad i luften.

EU-länderna har efter bombdåden i Madrid 2004 och London 2005 skärpt lagstiftningen på en rad områden. I Sverige får polisen rätt att bugga misstänkta terrorister samtidigt som möjligheterna att telefonavlyssna stärks.

Den lagstiftningen har såväl alliansregeringen som den förra s-regeringen ställt sig bakom.

Tidigare i höst luftade Franco Frattini tankar om ännu en lag som kan påverka yttrandefriheten. Den italienske EU-kommissionären sade då inför EU-parlamentet att han vill införa en slags censur på internet.

– Det handlar om att utröna om det finns teknik för att hindra människor att använda eller leta efter farliga ord som ”bomb”, ”döda” eller ”massmord”, sade Frattini i en intervju med Reuters.

Tekniken finns. I diktaturlandet Kina blockerar staten hemsidor från väst som inte anses lämpliga för folket.

Enligt Sydsvenskans källor har dock det här förslaget från Frattini – till skillnad från dem som nu ligger på EU-nämndens bord – mött motstånd i flera EU-länder och därför tills vidare lagts på is.

Samtidigt som Beatrice Ask och hennes EU-kolleger i nästa vecka tar upp förslaget om skärpt terroristlagstiftning ska man också diskutera ett förslag om att lagra personuppgifter på alla flygpassagerare i upp till tretton år.