Norra Europa på väg mot en försvarsallians

Det kan bli tal om samnordiska utbildningsregementen, en svensk-norsk försvarshögskola och om att slå ihop Sverige och Finlands marina styrkor. I en tid när Danmark och Norge överväger att köpa svenska Jasplan talas det dessutom om ett gemensamt luftförsvar för Norden.

Till våren har det gått precis sextio år sedan Sverige övergav planerna på en skandinavisk försvarsunion. Danmark och Norge valde 1948 att ansluta sig till Nato. Bara Sverige fortsatte på den alliansfria linjen.

När den parlamentariska försvarsberedningen lade fram sin lägesrapport i veckan var sju riksdagspartier ense om att Sverige ska förbli alliansfritt. Men vi ska öka försvarssamarbetet med våra nordiska grannländer. Det får säkerhetspolitiska experter att höja på ögonbrynen:

– Flera spärrar har eliminerats i den säkerhetspolitiska diskussionen. Det som var tabubelagt för några år sedan talas det nu högt om, säger John Kristen Skogan, seniorforskare på Norges Utenrikspolitiske Institutt i Oslo.

Redan idag bedriver de nordiska länderna ett trevande försvarssamarbete. Sverige och Finland övervakar Östersjön tillsammans. Sverige, Norge och Finland deltar från nyår tillsammans med Estland och Irland i EU:s snabbinsatsstyrka Nordic battlegroup. Och svensk trupp deltar med danska och norska styrkor i Natoledda insatser och övningar.

Nu ska samarbetet öka. De fyra regeringspartierna är överens med socialdemokraterna om att överbefälhavaren Håkan Syrén bör gå samman med sina norska, finska och danska ÖB-kolleger om vapenköp, underhåll, utbildningar och övningar.

Försvarsminister Sten Tolgfors vill att den materiel som försvaret köper ska likna vad som finns i Norge, Danmark och andra Natoländer. Utrikesminister Carl Bildt hoppas att Sverige och Norge öppnar en gemensam försvarshögskola. Det finns dessutom tankar på ett svensk-finskt utbildningsregemente för artillerister i Finland.

Riksdagsman Håkan Juholt, socialdemokraternas ledamot i försvarsberedningen, går dock längst i att ge exempel på vad det nya försvarssamarbetet bör bestå av. Han säger till Sydsvenskan att han i två pilotprojekt vill slå ihop delar av Sveriges och Finlands försvar:

De två länderna bör skapa en gemensam östersjömarin och samla övervakningen av det baltiska innanhavet i en enda myndighet.

Sverige och Finland bör få ett gemensamt IT-försvar som tar till vara Ericssons och Nokias spetskompetens. Detta nya cyberförsvar ska upptäcka, analysera, hejda och slå tillbaka olika typer av IT-angrepp. Håkan Juholt har även en mer långtgående idé för att skapa stordriftsfördelar i försvaret av Norden:

– Vi kan gå vidare med ett gemensamt ansvar för luftövervakning. Vi måste använda skattebetalarnas resurser smartare. Det blir både billigare och effektivare om Sverige, Norge, Finland och Danmark samordnar luftförsvaret.

Håkan Juholts förslag har inget att göra med att både Danmark och Norge just nu funderar på att ersätta sina ålderstigna amerikanska F16-plan med svenska Jasplan. Men enligt den finländske försvarsexperten Tomas Rise, chef för Utrikespolitiska institutet i Stockholm, skulle danska och norska Jas-köp förenkla en gemensam övervakning av det nordiska luftrummet:

– Det skulle skapa större interoperabilitet. Det skulle bli lättare för länderna i Skandinavien att låna flygfält, piloter och underhållspersonal av varandra, säger han.

Enligt Troels Frøling, generalsekretare för danska Atlanterkommittén, skulle dansk-norska Jas-köp även skapa andra stordriftsfördelar:

– Det gör det ju lättare för de skandinaviska länderna att gå in tillsammans i Nato- eller FN-ledda utlandsoperationer, säger Frøling.

Det finns även en baltisk dimension i tankarna på gemensam flygövervakning. De tre baltstaterna saknar egna flygstyrkor. Därför har övervakningen av baltiskt luftrum blivit en uppgift för andra Natoländer, även för danska F16-plan.

Paradoxalt nog ska två svensktillverkade Jasplan från det tjeckiska flygvapnet under maj, juni och juli 2009 övervaka Baltikum. De kan då flyga sida vid sida med Jasplan från det svenska flygvapnet, som dagligen patrullerar havsområdena kring Gotland.

– Det blir bra propaganda för svenska plan. Det blir en chans att testa Jasplan operativt i det forna Sovjetunionen, säger försvarsdebattören Ingemar Dörfer.

Svenska ministrar har under det senaste året ansträngt sig för att förankra tankarna på ett fördjupat nordiskt försvarssamarbete hos sina nordiska kolleger. Det sägs att utrikesminister Carl Bildt lyckats särskilt väl med att vinna gehör hos sin norske s-kollega Jonas Gahr Støre.

Enligt Bildt förutsätter ett ökat försvarssamarbete en ökad ekonomisk samverkan. Men Bildt syftar då inte på de stora motköp som Jas-gruppen lovat Danmark och Norge.

Vad Bildt avser är att svenska och norska storföretag under de närmaste åren bör gå samman på samma breda bas som företag i Sverige och Finland redan gjort (Merita-Nordbanken, Stora-Enso, Telia-Sonera etc).

Det är dock osäkert hur den svenska regeringen tänker uppmuntra en sådan utveckling. Det kan ske genom att göra storföretag som Vattenfall, Telia, SBAB eller Vasakronan mer norska. Det kan också ske genom att lotsa svenskt kapital till stora norska industriinvesteringar. I somras guidade Bildt en delegation svenska storföretagare till Nordnorges gasfält.