STOCKHOLM. Åsa Witkowski är både glad och bedrövad över anstormningen av telefonsamtal - trycket på jouren visar att den behövs.
- Vi trodde att det skulle vara en betydligt längre startsträcka innan vi
kom upp i 100 samtal per dygn, säger hon.
Den nationella stödtelefonen för kvinnor som utsatts för hot och våld invigdes den 4 december och drivs på uppdrag av regeringen.
Jourtelefonen bemannas av totalt tolv personer. Det är sjuksköterskor med psykiatriutbildning, barnmorskor och socionomer. De som ringer är kvinnor som utsatts för våld eller hot, eller deras anhöriga och vänner.
- Samtalet i sig fyller en viktig funktion, att man får prata av sig och
berätta för någon som lyssnar. Det är ofta första steget till att man bryter
tystnaden och börjar den långa processen tillbaka, säger Åsa Witkowski.
Kvinnofridslinjen har öppet dygnet runt och man ringer gratis till den
oavsett var i Sverige man bor. Samtalen syns inte heller på telefonräkningen.
Antalet polisanmälningar om våld mot kvinnor väntas slå rekord när
Brottsförebyggande rådet om några veckor summerar 2007. Redan under årets
första elva månader har Brå registrerat 24 349 anmälningar. Sedan 1988 då
Brå började redovisa statistiken har antalet anmälningar ökat med nästan 100
procent, från 13 482 till förra årets 25 491.
Men på Sveriges kvinnojourers riksförbund tror man att betydligt fler kvinnor än så misshandlas.
- Det finns stora mörkertal varför det i själva verket kan handla upp om till 100 000 kvinnor per år, säger förbundsordförande Carina Ohlsson.
Anmälda misshandelsbrott mot kvinnor är vanligast under nyår, valborg och lönelördagar. Det betyder inte att stödjourerna är som mest belastade då.
- Ofta väntar man med att ringa tills det är vardag och man kan tala ostört,
säger Carina Ohlsson.
Jul och lucia har de lägsta nivåerna av anmälda misshandelsbrott.
På flera stödjourer som TT talat med vittnar personalen om ett ökat tryck
från hjälpsökande.
Barnens hjälptelefon som drivs av Barnens rätt i samhället (Bris) hade under 2006 mer än 21 000 stödkontakter med barn och ungdomar. Även Bris räknar med rekord när statistiken för 2007 sammanställs.
- Vi har haft en stadig ökning av barn som hör av sig till Barnens hjälptelefon eller som mejlar oss, säger Bris generalsekreterare Göran Harnesk.
% är glada
% är likgiltiga