Vägsatsningar anses bygga på glädjekalkyl

Om drygt en månad lägger trafikminister Åsa Torstensson (c) fram regeringens planer för framtida väg- och järnvägssatsningar i Sverige.

Det står redan klart att Torstensson satsar mer på bilister än på tågresenärer. Det beror på att finansminister Anders Borg gärna vill att regeringen lutar sig mot samhällsekonomiska kalkyler.

Borg har flera gånger upprepat att vägbyggen lönar sig bättre än tågsatsningar. Och han får statsminister Fredrik Reinfeldts helhjärtade stöd.

Banverket, som ansvarar för statens järnvägsinvesteringar, ogillar ministrarnas uppfattning och försöker nu envist att motbevisa dem.

Borg stödjer sig på uträkningar från 1999 från Statens institut för kommunikationsanalys (Sika) – ett institut som ironiskt nog leds av förre mp-riksdagsmannen Kjell Dahlström.

Banverkets generaldirektör Per-Olof Granbom framhåller i en färsk skrivelse till regeringen att Sikas lönsamhetskalkyler är gravt missvisande för både väg- och järnvägsbyggen:

Granbom anser att väginvesteringar per automatik får en allt för hög kalkylerad lönsamhet.

Och han hävdar att järnvägsinvesteringar med samma automatik får en allt för låg lönsamhet.

”Det finns stora skillnader i kalkylmetodik och förutsättningar”, skriver Granbom i sitt brev till regeringen.

Enligt Banverket bygger alla lönsamhetsberäkningar för vägbyggen på glädjekalkyler: överdrivna prognoser om ökad biltrafik blåser upp plussiffrorna.

Samtidigt följer beräkningarna av järnvägars lönsamhet stränga försiktighetsprinciper. Samhällsnyttan beräknas utifrån en låg ökningstakt av antalet resenärer.

Banverket exemplifierar felräkningarna med Sikas prognoser för 1997–2010:

Sika trodde 1999 att tågtrafiken skulle öka med 26 procent, men ökningen tycks i stället bli 41 procent. Det ökar den samhällsekonomiska lönsamheten för en rad färdiga järnvägsbyggen.

Sika trodde att biltrafiken skulle öka med 29 procent. Men ökningen tycks stanna på 15 procent. Det minskar den beräknade samhällsnyttan för flera stora vägprojekt.

Enligt Banverkets experter kan flera tänkta järnvägsprojekt ha slopats till följd av de felaktiga kalkylerna. Ett är utbyggnaden av dubbelspår på sträckan Helsingborg–Ängelholm – ett projekt som regeringen hittills inte prioriterat.

Samtidigt har en starkt ökad tågtrafik över Öresund plötsligt gjort Citytunneln starkt samhällsnyttig. När bygget startade var tunneln ett praktexempel på ett samhällsekonomiskt olönsamt projekt.

När Per-Olof Granbom försöker förmå regeringen att räkna upp samhällsnyttan för Banverkets projekt hoppas han också ändra de kalkyler som säger att det blir billigare att köra bil under de kommande åren.

Enligt Banverket är det en av flera beräkningsgrunder som gör att finansministern ser vägsatsningar som allt för lönsamma.