Färre elever kan tvinga var femte skola att stänga

Text: Elisabeth Andreasson
Publicerad 27 januari 2008 23.30 Uppdaterad 31 januari 2008 2.00

Sverige.
Var femte gymnasieskola i landet kan vara borta om några år. Allt fler gymnasieskolor konkurrerar om allt färre elever vilket gör att vissa skolor förväntas slås ut.
– Många gymnasieskolor kommer att försvinna, säger Lage Åström, undervisningsråd på Skolverket.

I början av februari ska landets niondeklassare ha gjort sitt val till gymnasiet. Det här läsåret går 376000 elever på gymnasiet. Nästa läsår förväntas antalet gymnasieelever öka till en toppnotering på drygt 390000.


Men sedan vänder det. Fram till år 2015 kommer elevantalet att minska med ungefär 75000 elever, enligt beräkningar från Skolverket.


Fast antalet gymnasieskolor ökar och förväntas fortsätta öka, framför allt de fristående skolorna. Idag finns nästan 820 gymnasieskolor.


Förra året fick Skolverket in över 300 ansökningar om att starta fristående skolor, de flesta från Skåne, Västra Götalands och Stockholms län.


Skolverket förutspår därför en kraftig överkapacitet och utslagning av gymnasieskolor när kostnaderna per elev stiger.

– Man kommer att vara tvungen att lägga ner gymnasieskolor, säger Lage Åström.


Storleken på skolorna varierar. Men Skolverket räknar med att det idag går i genomsnitt 460 elever per gymnasieskola.


En minskning av elevantalet med 75000 elever fram till år 2015 skulle motsvara en nedläggning av 160 gymnasieskolor, enligt Skolverket. Det är nästan var femte av dem som finns idag.

– Jag tror att det blir både fristående och kommunala skolor som läggs ner, säger Lage Åström.


På Skolverket oroar man sig för att överkapaciteten leder till en hårdare kamp om eleverna med ännu mer aggressiv marknadsföring som följd.


– Marknadsföringen är redan ett problem, att man försöker locka eleverna med olika fringisar – till exempel gratis körkort och resor – och inte alltid med kvaliteten på utbildningen, säger Lage Åström.


I höstas kom Friskolornas riksförbund och Sveriges kommuner och landsting i och för sig överens om riktlinjer för skolornas marknadsföring. Erbjudanden ska vara relevanta för utbildningen.


Men riktlinjerna riskerar att bli verkningslösa, menar Lage Åström.

– De har inget lagstöd. Det är en överenskommelse som inte är bindande.

Större eller mindre text



0 läsare har reagerat på denna artikel

% är glada

% är likgiltiga

% är nyfikna

% är arga


Hur reagerar du på "Färre elever kan tvinga var femte skola att stänga"?

  • Problemskolor
  • "Marknadsföringen är redan ett problem" Lage Åström talar som en sanna marxist, det ska minsann inte förekomma ngn marknadsföring utan det ska vara lika (illa?) för alla. Nu är det så emellertid att folk inte är helt bakom flötet utan ser problemen i de kommunala skolorna och därför söker sig till friskolorna. Att viss överetablering råder bland dessa i dagsläget må vara hänt.
  • Dexter
  • måndag 28 januari 2008 kl 07:38

  • Sjuk utveckling
  • Det svenska skolsystemet har genomgått en sjuk utveckling sedan början på nittiotalet och vi alla som bor i landet kommer att få sota för det på lång sikt.
  • Tindo
  • måndag 28 januari 2008 kl 08:06

  • För många skojskolor
  • Etableringen av friskolor har medfört att alltför många skojare har startat skolor med lockande profiler men med undermålig kvalité. Eleverna ges luftbetyg och när de kommer till universitetet kan de inget. Då blir de fort utslagna för där bryr man sig inte om vem pappa är. På universitetet gäller bara vad man presterar. Tyvärr missgynnas alla av den här etableringen av oseriösa friskolor där det seriösa bara är marknadsföring men saknar substans.
  • Bexel
  • måndag 28 januari 2008 kl 08:14

  • Privatskolor
  • För det första heter det privatskolor och inte friskolor. Skolorna drivs ju av privatpersoner och genererar vinst. Det var ett stort misstag att tillåta fri etablering av privatskolor med kommunala bidrag som dränerar kommunens ekonomi. Vad har ungdomarna fått för vinst på detta..Vore väl bättre att man fick tillstånd ett vettigt avtal med lärarförbunden så att dom jobbar 40 timmars vecka som alla andra. Det skulla alla tjäna på. Vem tar ansvaret för att alla ungdomar får en bra utblidning?
  • Johnny Fröjdh
  • måndag 28 januari 2008 kl 08:36

  • Grupperingar skapar stora problem på sikt
  • Att olika samhällsgrupper sluter sig i sin skola, vilket skapar spänningar och oförståelse för oliktänkande. Det här är det mest skrämmande i sammanhanget.
  • Ola
  • måndag 28 januari 2008 kl 09:25

  • Friskolor
  • Friskolor behöver inte drivas av privata. Det kan vára t.ex. föreningar som driver friskolor. det är inte heller säkert att de genererar vinst. Problemet med dessa friskolor oavsett om de är privata och drivs i vinstintresse eller inte att de skapar konkurrens. Detta har inte varit utvecklande för undervisningen utan tvärtom. Man har satsat på att marknadsföra sig mor eleverna (föräldrarna) men inte gett en sådan undervisning som man utlovat. Kunskaper och färdigheter är undermåliga.
  • Bexel
  • måndag 28 januari 2008 kl 09:46

  • Jag ett en av dem som ska välja privatskola till mitt barn!
  • Vi är inte nöjda med kvaliteten i kommunala skolor där alla har rätt att bete sig hur som helst och försöka förstöra för elever med stor potencial.Jag vill ha mitt barn i en ambitiös,trygg och högkvalificerad gymnasium där alla har respekt.Bryr man sig för sitt barn så väljer man privat så är det bara.Se hur få kommunalskolor i högstadiet som är bra? väldigt få dessa kan räknas lätt.Vi vill att våra barn ska få en internationel syn för världen ser så ut men inte med andra extrema synvärderingar.
  • Vi kräver en skola med kvalite,ordning och respekt.
  • måndag 28 januari 2008 kl 09:49

  • Har du erfarenhet av kommunalt gymnasium?
  • Du som säger att man får bete sig hur som helst på kommunala gymnasier verkar inte ha någon erfarenhet av detta. Skulle vara intressant att få veta vilken skola du då syftar på. Vilken friskola tänker du välja? Hur vet du om verkligheten stämmer med marknadsföringen?
  • Bexel
  • måndag 28 januari 2008 kl 11:43

  • Vinst
  • Hur skall friskolorna inte kunna vara beroende av pengar om deras system bygger på det. Man starta ju inte ett förtag för inte tjäna pengar. Någon tjänar alltid på att dem kommunala bolagen som man säljer loss. Skall man ha någon kontroll över systemt så är det bästa om staten äger det själv. Annars kommer det bli som sjukhusen, Och Tandvården mm.
  • Vinst
  • måndag 28 januari 2008 kl 12:17

  • Till Johnny Fröjdh
  • Suck... Återigen en av dessa som tror att lärare bara arbetar när de står i klassrummet och har lektion. Tror du kirurgen bara arbetar när han står med skalpellen i handen? Eller att prästen bara arbetar i predikstolen? Vem skulle tjäna på att en lärare undervisar 40 tim/vecka? Inte barnen i allafall. Jag vill att mina barns lärare ska ha tid att planera roliga lektioner och få tillfälle till fortbildning så att de hänger med i vad som händer. Din skola, J Fröjdh, vem vill jobba där?
  • Aktiv skolförälder
  • måndag 28 januari 2008 kl 12:21
Läsarpulsen
Toppnyheterna just nu