Under senare år har vi vaggats in i en vanföreställning om att inflationen är död. Våra allt dyrare matkassar bevisar nu motsatsen.
Att maten blivit mer än fem procent dyrare på ett år beror inte på vår nya alliansregering, på grossisternas profithunger eller på livsmedelshandlarnas längtan efter att tjäna mer på dina inköp. I vår globaliserade värld ligger orsakerna längre bort än så.
För den som har gott om pengar framstår höjda matpriser som dagens i-landsproblem. Men för fattiga människor är problemet allvarligare än så.
Det finns bedömare som varnar för att de skenande priserna på livsmedel kan leda till matkravaller i de allra fattigaste länderna.
Det finns många orsaker till prishöjningarna. Somliga är gemensamma för många produkter, andra är specifika för en livsmedelssort.
Mjölk. En ökad köpkraft i i Indien och Kina gör att det överskott på mejeriprodukter som tidigare funnits i Sverige och andra EU-länder är ett minne blott. En ökad efterfrågan har lett till att priserna i Sverige ökat med tio procent.
Fläskkött. Även här spelar den ökade konsumtionen i Indien och Kina in.
Nötkött. Påverkan främst av kineserna. Men det som nu i mars får priset på nötkött att öka med 20 procent – och på oxfilé med kanske 40 procent – är att EU-kommissionen i Bryssel inför ett importstopp på brasilianskt kött. Det drevs fram av brittiska och irländska bönder.
Socker, vete och majs. Här rör sig börsmäklare och internationella råvaruhajar. De spekulerar i fortsatt höjda priser på socker på samma sätt som i en fortsatt prisökning på järnmalm, koppar och andra råvaror. Att dessa livsmedel blir dyrare har sin grund i ökad konsumtion, ökad foderproduktion samt i att allt mer sockerrör, spannmål och majs går till att framställa etanol för drivmedel.
Godis, bröd och mjöl. Här är prishöjningarna en direkt följd av dyrare socker och spannmål. Det kan vara väl värt att hamstra godis. Stora prisökningar är på gång. För choklad blir höjningarna ännu kraftigare eftersom även priset på mjölkpulver, kakao och fett stigit på råvarumaknaden.
Kaffe, kakao och te. Också här rusar priserna på världens råvarubörser, dels som en följd av ren spekulation, dels som en följd av oroligheter och dåliga skördar. Men även på grund av dyrare olja (och dyrare frakter). Kenya, världens största exportör av svart te, har minskat sin produktion med en tiondel. En kall försäsong gör att Latinamerikas kaffeskördar inte når några nya rekordnivåer. Alla producenter, från Gevalia och Löfbergs Lila till Zoegas, räknar med att höja kaffepriset med cirka 10 procent i mars.
Tobak. Här spelar råvarupriserna liten roll. Inhemska skatter avgör prisnivån. Men på sikt kan priset på kubanska cigarrer chockhöjas: USA kan förr eller senare häva sitt embargo mot Kuba, vars cigarrer därmed får en ny och gigantisk försäljningsmarknad.
Ett mått på hur livsmedelspriserna höjts sedan i somras är priset på den
matkasse som Göteborgs-Posten köpte i augusti och januari på sju
stormarknader. Sydsvenskan har räknat utsnittpriserna på tio av varorna.
Första priset från jan 2008 och andra från aug 2007
Cornflakes Kellogg’s, 500g
22:35, 19:10
Nötfärs, svensk, 1kg
62:30, 57:70
Deli falukorv, 550g Scan
31:10, 29:80
Fläskkotletter, 1kg
61:30, 63:10
Mellanmjölk, 6 l
40:20, 39:85
Filmjölk, 1l
8:80, 8:00
Grevéost 28%, 1kg
69:40, 57:40
Ägg kravmärkta, 12 st
33:20, 32:00
Bregott, normal, 600g
26:00, 20:95
Vetemjöl, 2kg, Kungsörnen
11:80, 8:50
Källa: Göteborgs-Posten
1. Kineser och indier blir rikare och dricker mer mjölk och äter mer kött.
En vanlig Shanghaibo har på tjugo år ökat sin köttkonsumtion från 20 till 50
kilo per år. Det skapar också en ökad efterfrågan på spannmål som foder.
2. Vi västerlänningar efterfrågar allt mer etanol för våra miljöbilar. Det
gör att mer socker, vete och majs går till framställning av bilbränsle.
3. Lagernivåerna på spannmål och andra livsmedelsprodukter är rekordlåga.
Produktionen ökar inte i samma takt som efter-frågan, delvis som en följd av
oroligheter och missväxt.
4. Prisökningarna skapar i sin tur en spe-kulationsbubbla på världens
råvarubörser, något som ger ytterligare prisstegringar.
% är glada
% är likgiltiga