Enligt statsminister Fredrik Reinfeldt och utrikesminister Carl Bildt har det svenska beslutet att erkänna Kosovo inte varit oproblematiskt.
– Det är delvis en folkrättslig gråzon som vi agerar emot. Det finns en splittring inom FN:s säkerhetsråd och alla har inte samma synpunkt inom den europeiska unionen och det är ett mycket speciellt fall där Kosovo i realiteten varit under FN-styre sedan 1999. Allt detta har legat till grund för den analys som lett fram till att vi accepterar Kosovos självständighet, sade Fredrik Reinfeldt.
Ett av de främsta skälen till det svenska erkännandet är att Kosovo sedan början av 1990-talet stått under FN-styre, påpekade statsministern.
– Men vi är också medvetna om att frågan splittrar både FN och EU, säger Reinfeldt.
Delar av oppositionen är kritisk mot att det svenska erkännandet dragit ut på tiden.
Socialdemokraternas utrikespolitiske talesman Urban Ahlin säger till TT att han tycker att det är bra att Sverige erkänner Kosovo, men är kritisk till den ”inflexibla processen” och att beslutet dröjt till den 4 mars.
– Vi blir ju i slutet av gruppen EU-länder. Har vi vunnit något på det? undrar han.
Serbiens ambassadör, Ninoslav Stojadinovic, överlämnade på eftermiddagen en kraftfullt formulerad protestnot från den serbiska regeringen till Carl Bildt.
– Sverige erkände Kosovo och vi är mycket, mycket ledsna och arga över det, säger Stojadinovic, till TT.
Ambassadören säger att erkännandet strider mot en lång rad internationella avtal och överenskommelser. Och det var också något han framförde till Bildt under mötet.
– Jag framförde en önskan från min regering att den svenska regeringen omprövar beslutet.
Nu ska Stojadinovic snarast packa sina väskor och inom två dygn åka tillbaka hem.
– Jag är tills vidare återkallad till Belgrad för konsultationer.
Kosovo utropade sin självständighet den 17 februari i år. Serbien ser Kosovo som en del av sitt land och avvisar kompromisslöst den ensidiga självständighetsförklaringen. Serbiens främsta bundsförvant i frågan är Ryssland.
Omkring 90 procent av Kosovos 2,2 miljoner invånare är av albansk härkomst. De kvarvarande omkring 120 000 serberna är utspridda i mindre enklaver, främst i norr.
Flera länder har erkänt Kosovo, bland dem USA, Storbritannien, Tyskland, Frankrike, Danmark och Norge. Vissa EU-länder har tydligt avvisat den nya staten, exempelvis Spanien som är rädd att baskiska separatister ska följa Kosovos exempel.
Serbien har i protest kallat hem sina ambassadörer från länder som erkänt Kosovo.
50% är glada
0% är likgiltiga