När den parlamentariska klimatberedningen i går överlämnade sitt betänkande till miljöminister Andreas Carlgren slog miljöpartiets Maria Wetterstrand fast:
– Jag tycker det här är ett genombrott.
Hon syftade på det faktum att sju partier i riksdagen enats om en handlingsplan mot växthuseffekten.
Den innehåller en lång rad åtgärder för att få ner utsläppen av koldioxid – allt från höjd skatt på drivmedel till satsningar på järnväg och energisnålare av bostäder (se fakta).
Trots ”genombrottet” var de tre oppositionspartierna missnöjda med att man inte fått med allianspartierna i regeringen på tuffare nationella mål.
Kvällen innan betänkandet skulle presenteras ändrade dessutom den borgerliga majoriteten skrivningen så att det blev oklart hur stor minskning som egentligen föreslås.
EU har tidigare enats om att minska utsläppen av växthusgas med 20 procent till år 2020. Om även USA och Kina åtar sig bindande mål i förhandlingarna om en uppföljare till Kyotoavtalet (som löper ut 2012) lovar EU minska med 30 procent.
Klimatberedningen har utgått från att så blir fallet. Sveriges nationella mål skulle i så fall bli 35 procent.
Enligt de borgerliga ger handlingsplanen möjlighet att kapa ytterligare tre procentenheter – totalt 38 procent.
I den potten vill regeringspartierna räkna in så kallade flexibla mekanismer, alltså insatser som Sverige gör i fattigare länder för att minska utsläppen där.
Socialdemokraterna, miljöpartiet och vänstern tycker att det målet är för lågt satt.
De rödgröna vill minska utsläppen med 40 procent enbart i Sverige. Svenska åtgärder i Polen eller Afrika ska läggas utanpå.
För att klara det vill oppositionen se större investeringar i järnväg, skatt på flyget och hårdare satsning på energieffektivare bostäder.
Beredningens 500 sidor tjocka rapport ska nu ligga till grund för regeringens klimatproposition i höst.
– Jag utgår från att en stor del av de förslag beredningen lagt också blir regeringens, sade Andreas Carlgren i går.
Tidigare har bland andra finansminister Anders Borg antytt att regeringen närmast ser den långa åtgärdslistan beredningens handlingsplan som ett ”smörgåsbord” som regeringen kan välja och vraka från.
Men det synsättet varnade såväl oppositionen som kristdemokraten Anders Wijkman för.
– Förslagen kan inte genomföras ett och ett. De hänger ihop, sade han samtidigt som han höll med moderaten Sofia Arkelsten om att allt naturligtvis inte kan genomföras direkt.
Vad blir då priset för en vanlig svensk? Någon exakt siffra finns inte i betänkandet.
– Men kostanden för en medelsvensk blir överkomlig. Ett par caffè latte i veckan, kanske, sade ordföranden Hans Jonsson.
Folkpartiets Carl B Hamilton kritiserade samtliga övriga ledamöter för att man bortsett från möjligheten att bygga nya kärnkraftverk för att reducera utsläppen av växthusgas.
– Det är direkt omoraliskt att avvisa den möjligheten.
De nationella målen gäller den del av utsläppen som kommer från bilar, godstransporter, uppvärmning av byggnader, jordbruk och sophantering.
För att få ner utsläppen från industrin har EU enats om att bygga ut systemet med handel med utsläppsrätter.
Även om riksdagspartierna inte kunnat enas om mål till 2020 så är beredningen enig om att utsläppen till år 2050 ska minska med 75–90 procent och vid seklets slut vara nere på noll.
Ökad satsning på forskning och utveckling.
Energieffektivisering av bostäder.
Sverige ska verka för att förbättra EU:s handel med utsläppsrätter.
Utbyggnad av järnväg.
Kilometerskatt för godstransport på väg.
Höjd drivmedelsskatt så att priset ökar 70 öre per liter. Stegvis fortsatta
höjningar.
Högre skatt på bensinslukande fordon.
Investeringsstöd till biogasanläggningar i jordbruk.
% är glada
% är likgiltiga