Analys: Integritet ett känsligt ämne för politikerna

Sedan 2006 är polisens möjligheter att ta DNA-prov betydligt större än tidigare. Det har också avspeglats i träffstatistiken:

Förra året blev det nästan 4200 träffar mellan spår från ouppklarade brott som kan ge fängelse och skäligen misstänkta personer.

Dessutom drygt 850 träffar mellan spår och personer som finns i DNA-registret sedan tidigare.

På drygt ett år har antalet registrerade personer i DNA-registret fördubblats till 19000.

Anders Eklund som erkänt bland annat Englamordet finns inte med. Före 2006 hamnade bara de som dömts till mer än två års fängelse i registret.

Eklunds längsta fängelsedom hittills var på ett år och tio månader.

Vid varje spektakulärt mordfall uppstår debatten om ett DNA-register.

Den nyss pensionerade professorn i straffrätt Madeleine Leijonhuvud är en återkommande propagandist för DNA-register och vädrade åsikten bland annat i samband med Hagamannen.

I den pågående debatten om Englamordet tar deckarförfattaren och krönikören Liza Marklund ställning för ett allmänt DNA-register och kräver ”politiskt mod”.

En annan kändisdebattör, kriminologiprofessorn Leif GW Persson, är sedan länge emot. Antalet brottslingar är rätt litet, och att registrera alla svenskar skulle ge ett relativt litet utfall, menar han.

Politikerna håller med honom, men framför allt för att integritet är ett känsligt ämne i de folkvaldas korridorer. Tidningen Riksdag & Departement frågade häromveckan de sju riksdagspartiernas ledamöter i justitieutskottet om fler bör DNA-registreras.

Sex av dem avvisar helt tanken på ett nationellt register, även om en del av dem kan tänka sig att fler misstänkta brottslingar än i dag registreras.

Bara kristdemokraternas Otto von Arnold håller öppet för ett sådant register, men kräver först noggranna utredningar om riskerna.

Samtidigt har regeringen just gett order om en utredning av om polisen kan få större möjligheter att identifiera datoranvändare via deras elektroniska spår, IP-adresser.

Så vem vet vartåt det barkar. När den generation som en gång skrämdes av George Orwells framtidsroman 1984 dör ut blir kanske synen en annan.