KARLSKRONA. Timmarna tidigare krävde åklagaren tio års fängelse för mord.
Det blev en tryckt stämning i rättssalen när åhörarna efter beslutet hölls kvar för att 50-åringen skulle hinna föras bort från tingsrätten.
Flera anhöriga till den dödade pojken grät. Någon undslapp sig "man får mörda folk utan vidare" trots att rättens ordförande Pia Johansson före beslutet påmint om ordningsreglerna i salen och sex poliser för säkerhets skull placerats ut bland åhörarna.
50-åringens advokat Vidar Wahlestedt var efteråt mycket nöjd med rättens beslut.
– Min slutsats är att han inte kommer att dömas alls, en linje vi haft hela tiden, sa Vidar Wahlestedt som berättade att 50-åringen nu kommer att lägga in sig på psykiatrisk klinik.
Chefsåklagare Tommy Clevenhult var totalt överraskad.
– Jag är väldigt förvånad. Blir domen friande eller villkorlig kommer jag självklart att överklaga, sa han.
Tingsrättens beslut kom efter parternas slutpläderingar. Rättegången inleddes i januari, men har pausats i väntan på yttrande från socialstyrelsens rättsliga råd.
Chefsåklagare Tommy Clevenhult menade att 50-åringen inte var allvarligt psykiskt störd när han en oktobernatt förra året sköt de två ungdomarna på sin gårdsplan.
Detta trots att två rättspsykiatriska undersökningar har kommit fram till det och till att mannen därför inte kan dömas till fängelse.
– Diagnoserna är för diffusa och osäkra. 50-åringen var tillräckligt medveten för att kunna hämta geväret, ladda, skjuta, ladda om och skjuta igen. Det är bortom allt tvivel att mannen måste ha varit medveten om vilka effekter skotten skulle få.
Clevenhult menade att mannen måste fällas för mord och mordförsök.
Med tanke på 50-åringens psykiska status kunde åklagaren tänka sig en viss straffrabatt. Han yrkade därför på tio års fängelse i stället för livstid som enligt honom normalt vore det rätta.
17-åringens ombud Christer Holmqvist och ombudet för 15-åringens dödsbo Per Swahn instämde i Clevenhults bedömning.
– Ska man kunna undgå straff om man tappar besinningen? Det är omöjligt att någon ska kunna vara allvarligt psykiskt störd under de minuter gärningen tog och sedan inte vara det, sa Christer Holmqvist.
15-åringens mamma fick som en del av Per Swahns slutplädering berätta om livet efter att hennes son skjutits ihjäl.
Hon talade om upplevelsen den där oktobernatten: hur likbilen kom till sjukhuset dit hon skyndat sig efter att ha fått beskedet att något hade hänt, hur hon kände igen sonens keps och förstod, och sedan hur han låg där på båren, fortfarande med öppna ögon.
– Man försöker få igen någon slags vardag nu, man måste ju fungera, men det är så svårt och det känns så tomt. Det finns inget som känns som glädje längre, allt det man brukade tycka om, berättade hon gråtande.
% är glada
% är likgiltiga