Säpo kritiserar Bildts förslag till ny terrorlag

– Det är principiellt tveksamt att redan på underrättelsestadiet vidta så kraftfulla åtgärder, framhåller Säpochefen Anders Danielsson.

De fyra regeringspartierna är kritiska till att en bristande lagstiftning för sju år sedan ledde till att tre Somaliasvenskar fick alla sina tillgångar frysta under lång tid. Besluten byggde på FN:s sanktioner mot al-Barakaat, ett somaliskt finansnätverk som USA anklagat för samröre med terroristorganisationer.

Därför vill utrikesminister Carl Bildt (m) öka rättssäkerheten för dem som får sina tillgångar frysta till följd av terroristmisstankar. Han har låtit skicka ett utredningsförslag om ett helt nytt svenskt regelverk till ett tjugotal remissinstanser.

Flera av dem tvivlar på att de föreslagna lag- och regeländringarna kommer att öka rättssäkerheten för de personer som kan drabbas av framtida FN-sanktioner.

Enligt Säpo är de följder som ett listningsbeslut i FN eller EU har för den enskilde ”främmande för ett rättssamhälle av svensk modell”.

Säkerhetspolisen ser det likväl som positivt att regeringen vill tvätta bort de värsta avarterna i FN:s frysningar. Men Säpos generaldirektör Anders Danielsson är kritisk till det utredningsförslag Bildt låtit ta fram.

Han ser det som illavarslande att en åklagare ska kunna fatta ett beslut om att frysa en misstänkts tillgångar redan när han/hon blir skäligen misstänkt för ett terroristbrott.

Säkerhetspolisen ställer sig något tveksam till att det föreligger en folkrättslig förpliktelse att frysa tillgångar på ett så tidigt stadium, heter det i Danielssons yttrande.

Även Svea hovrätt och Sveriges advokatsamfund tvivlar på att regeringen kan tvätta bort sanktionssystemets rättsosäkerhet.

Hovrättspresidenten Fredrik Wersäll ifrågasätter om de före­slagna ändringarna alls bör göras. Han är särskilt kritisk till ”bristen på proportionalitet” mellan frysningsbeslut och misstankar: enskilda personer kan drabbas mycket hårt ekonomiskt av mycket lösa misstankar.

Enligt advokatsamfundet bör Carl Bildt försöka se till att ett framtida sanktionssystem uppfyller sex minimikriterier: bevisnivån måste höjas, misstänkta måste få försvara sig, alla måste få en acceptabel domstolsprövning, sanktionslistorna bör ses över var tredje månad, den som blivit oskyldigt utpekad måste i efterhand ha rätt till ersättning.

Riktade sanktioner avviker i allt större omfattning från acceptabla, rättsstatliga minimikrav på rättssäkerhet, framhåller samfundets generalsekreterare Anne Ramberg.

På utrikesdepartementet handläggs de föreslagna regeländringarna av ambassadör Per Saland vid UD:s enhet för säkerhets­politik:

– Detta brådskar knappast. Vi har ännu inte sammanställt remissyttrandena. De tar ju sikte på olika saker. Regeringen får ta ställning när vi har totaliteten klar för oss, säger Per Saland.